När en person med ätstörningar blir av med sin kliniska diagnos känner många av dem sig ändå långt ifrån friska. Ofta är det först efter att det blivit ordning på själva ätandet som det stora emotionella arbetet kan börja. Den här boken kan sägas handla om det. När författaren beskriver tiden efter att den mest akuta ätstörningsproblematiken lagt sig, går tankarna till ny-nyktra alkoholister. Då kommer arbetet med att lära sig hantera livets alla känslor och motgångar utan alkoholens hjälp. På samma sätt står patienten som inte länge har svältandet, hetsätandet eller tränandet att ta till, på många sätt naken inför världen–tvingad att lära sig leva på nytt.
Anna Ehn är journalist och har under många år själv var sjuk i ätstörningar. Hon har tidigare givit ut flera andra böcker i ämnet, senast Mamma med ätstörning tillsammans med Leone Milton. Fröet till den härboken kom ur Ehns frustrerade fråga till sig själv: »Ska det aldrig vara över? Vägen mot det friska är långt ifrån en behandlingsmanual, i stället är det en reflekterande skrift. Bokenskapitel har rubriker som rör sig kring ämnen som identitet, återfall och samband med perfektionism och skam. Med en stor portion mod–och viljan att en gång för alla knipa huvudet av ätstörningsskammen–berättar Ehn om sina egna återfall i mogen ålder.
Texterna resonerar utifrån hennes egna erfarenheter och intervjuer hon genomfört med åtta andra ätstörningspatienter. Inlemmat i resonemangen finns också intervjuer med en handfull psykologer; kliniskt verksamma eller som forskar på området. En återkommande frågeställning är den om vändpunkter. Vad som kan vara avgörandeför att bryta de negativa och sjuka cirklarna och få en person att vända om mot ett friskare liv? Ett av bokens budskap är vikten av att se gråskalorna mellan det sjuka och friska.
Att komma bort ifrån ett dikotomt synsätt som så ofta är synonymt med ett ätstört tänkande. I stället föreslår Ehn att man tänker sig sjukdomen som ett spektrum där det går att jobba mot ett friskare beteende, friskare tankar och friskare ätande. Att föreställa sig ätstörningar så, ger en bättre förståelse för sjukdomen, menar hon. De bidrar också till mindre risk för känslor av misslyckande när man på vägen mot det friska hamnar i svackor eller får bakslag. Sitt något luddigt inringade ämne till trots, har Ehn ett förvånansvärt starkt driv i texten. Och hennes prosa rör sig dansande lätt kring det allvarstyngda ämnet.
Celia Svedhem, psykolog och litteraturkritiker
VÄGEN MOT DET FRISKA — ATT BLI FRI FRÅN ÄTSTÖRNINGAR
ANNA EHN,
NATUR & KULTUR, 2022