Psykiatri Sydväst i Stockholm startar en gruppbehandling för patienter med narcissistiskt personlighetssyndrom – en diagnos som brukar vara svår att ställa.
– Vi ser goda resultat, säger Niki Sundström, vårdenhetschef på Personlighetsprogrammet.
Text: Inna Sevelius
Under 2022 kommer mottagningen Personlighetsprogrammet i Psykiatri Sydväst att starta en specifik gruppbehandling för patienter med narcissistiskt personlighetssyndrom, NPS. Beslutet bygger på goda erfarenheter av både generalistisk behandling för personlighetssyndrom och MBT om patienten också har borderline personlighetssyndrom.
När de lyckas få till en bra vårdplan med tydliga mål och har med patienten i vad de ska jobba med, minskar lidandet och patienten kan hantera sin självkänsla och sina relationer bättre, berättar Niki Sundström, psykolog och vårdenhetschef på Personlighetsprogrammet.
– Men det tar tid. Patienten behöver förstå att terapin hjälper en bit på vägen, sedan måste man nöta in lärdomarna på egen hand. Det är bra att behandlingen är tidsbegränsad, för det blir tydligt från början att patienten måste jobba med sig själv.
En patient som vill vara anonym berättar att han var djupt deprimerad och hade återkommande suicidtankar när han kom till mottagningen 2017. Han hade sökt vård förut men inte fått hjälp och kände en stor ilska gentemot vården.
– Här fick jag höra att de trodde att det är något mer, inte bara depression. När jag läste på om narcissism på nätet kände jag igen mig, till exempel i att jag kan känna mig gudalik, snabb, klipsk, bäst. Men också att jag ställer höga krav, har haft det svårt i vänskapsrelationer och egentligen känt mig deprimerad hela mitt liv.
Han gick i samtal hos en psykiater cirka tio gånger, för psykiatern var den enda person han accepterade.
– Han var bra på att bygga ett förtroende, jag kände att han genuint brydde sig. I dag mår jag jättebra, arbetar med min konst, har en relation och vi har gemensamma vänner. Jag har kommit långt i att handskas med mina problem. Jag är inte klar alls, men det är värre att ha en depression än NPS.
Enligt internationella studier har cirka en procent av befolkningen NPS. Det finns ännu ingen evidensbaserad behandling, men på Personlighetsprogrammet har man sedan 2016 erbjudit dessa patienter antingen GPM, good psychiatric management, eller MBT om patienten också har BPS.
Vid omorganisationen 2016 samlade man alla patienter med svårt personlighetssyndrom, på samma mottagning.
– Vi ville ha det så eftersom differentialdiagnostiken är svår. När vi hade alla patienter samlade blev det tydligt att vi inte har en fungerande behandling för NPS. Internationellt prövar man sig fram, som vi gör nu.
Hittills har de behandlat ett mindre antal patienter med enbart diagnosen NPS, men Niki Sundström uppskattar att cirka 15 procent av mottagningens 200 patienter har NPS.
– Det är inte alltid enkelt att ge eller få diagnosen. Ingen patient söker för NPS, utan oftast att man mår dåligt men inte vet varför och har gjort det en stor del av sitt liv. Många söker för depression, ångest och suicidtankar. Sedan kommer man fram till diagnosen NPS i dialog med patienten.
Enligt Niki Sundström är förutsättningen för bra utfall, att patient och behandlare är överens om målsättningen med behandlingen.
– Vi behöver ha tydliga och rimliga mål, och patienterna måste ha en beredskap att jobba med att förändra sig själva, även om de ofta ser omgivningen som problematisk. Vi utgår från något konkret, till exempel: »Jag blir ofta missförstådd så det uppstår problem i relationer, så hur kan jag bli bättre på att få andra att förstå mig?«
Behandlingsformen väljs i samråd med patienten. Alla behandlingar inkluderar psykoedukation.
– Vi kartlägger bland annat individens sårbarhet. »När blir det svårt för mig, vilka situationer behöver jag vara observant på, vad kan jag göra för att inte hamna i de situationerna eller hantera dem.« För många är det viktigt att få höra att deras svårigheter är verkliga. Psykoedukationen är verksam för många.
I GPM arbetar man dessutom med känslor, relationer och beteenden.
– Patienterna har ofta svårt att kännas vid sårbara känslor som rädsla och sorg. Många har vuxit upp i en miljö som validerat framgång och styrka. Ibland har vi konkret färdighetsträning. GPM är mer som en handbok, inte en manual. Arbetssättet är ganska fritt utifrån behandlarens erfarenhet och patienternas behov.
Under 2022 kommer mottagningen att starta en specifik MBT-gruppbehandling för patienter med NPS som huvuddiagnos.
Psykologkonsulten Ralph Stenbäcker, som skrivit boken Om narcissism, tycker det är bra att man försöker utveckla behandling för NPS med tydliga mål ihop med patienten.
– Det finns all anledning att tro att man inom Psykiatri Sydväst har både kunskap och intresse för att tillföra en utvecklad dimen-sion i behandlingen. Jag har ingen erfarenhet av behandling i grupp med denna typ av problem, men kan gissa att det kan vara stödjande och lärande, samtidigt som det säkert är kostnadseffektivt om det är genomförbart.•
Personlighetsprogrammets tre alternativ:
1. GPM, good psychiatric management (i den
brittiska versionen kallad SCM, structured
clinical management)
• 3 eller 12 månader
• 2 sessioner/vecka: en individuell, en i grupp
• blandad grupp med olika personlighetssyndrom
• inleder sessionen med psyko-edukation: bl a att NPS har hög prevalens och stark hereditet, utforskande av patientens specifika sårbarhet, hopp om förbättring
• arbetar sedan med känslor, relationer och -beteenden utifrån deltagarnas erfarenheter
2. Individualterapi
• cirka 10 gånger
• avgränsat problem med tydligt mål
• innehåller psykoedukation
enligt ovan och GPM
3. Om patienten också har BPS erbjuds MBT
• 18 månader
• 2 sessioner/vecka: en individuell, en i grupp
• innehåller psykoedukation enligt ovan och träning av mentaliseringsförmåga utifrån -deltagarnas erfarenheter
