• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Gruppbehandlingar lyfte mottagningen

Gruppbehandlingar lyfte mottagningen

14 december 2022 publicerad av Lennart Kriisa

På Aleris Psykiatri i Åkersberga var de långa väntetiderna en plåga. Lösningen blev att införa gruppbehandlingar.
– Nu har vi lagt grunden för en modern psykiatri, säger mottagningschefen Jila Eftekhari.

Jila Eftekhari delar ut material inför gruppbehandling. Foto: Alexander Donka

Gruppbehandlingsrummet ser ut som vilket sammanträdesrum som helst. Ett avlångt bord med utplacerade stolar. Ljusa väggar men inga fönster. Rummet finns på den psykiatriska mottagningen i Åkersberga, en välmående tätort norr om Stockholm med drygt 30 000 invånare. Mottagningen har 1 100 patienter.
Jila Eftekhari håller med om att det är oväntat många.
– Det finns problem även här, men området är etniskt svenskt. Då blir det inga rubriker, säger hon.
Patienterna hämtar kaffe i pausen, pratar lättsamt med varandra. Någon är gärna med på bild, andra vill inte synas. Psykologtidningens fotograf drar sig tillbaka.
– En del patienter pratar mer, andra mindre. Så är det i alla grupper. Att dela in i smågrupper brukar vara effektivt, säger Jila Eftekhari.
Hon har jobbat här som psykolog i åtta år. För två år sedan tog hon över som chef. Då stod runt hundra patienter på behandlingslistan. Vissa behövde vänta i mer än ett år på psykologisk behandling.
– Tänk dig själv vilket lidande. Patienten har kanske varit sjukskriven i ett år, sedan ska patienten behöva vänta ytterligare ett år på behandling, säger Jila Eftekhari och suckar när hon tänker på hur det var förut.

För två år sedan erbjöds bara individuella behandlingar. Psykodynamiska eller kbt. Jila Eftekhari är psykodynamiker och mötte en patient med ångest.
– Han hade blivit utredd två gånger utan att få en adhd-diagnos och ville göra ytterligare en utredning. Jag tyckte att han mådde för dåligt för att sättas på väntelista, minns Jila Eftekhari.
Hon pratade med en kollega och föreslog att de skulle dra i gång en gruppbehandling, Unified Protocol.
– Patienten kom på varenda session och är i dag utskriven. Han fick behandlingen när han behövde den, säger Jila Eftekhari.
Det var då hon såg kraften i gruppbehandlingarna. Jila Eftekhari bestämde sig för att låta alla psykologer på mottagningen bli gruppledare.
– I början var intresset ganska lågt. Som gruppledare blir du exponerad, dina brister syns. Därför behövde vi skapa trygghet i organisationen. Här ska det vara tillåtet att göra fel, säger Jila Efthekari.

Emil Forss. Foto: Alexander Donka

Psykologen Emil Forss håller med. Det går inte att dölja sina brister som gruppledare. De är alltid två som leder gruppen, oftast en legitimerad psykolog och en PTP-psykolog. Emil Forss håller i gruppbehandlingarna Unified Protocol och DBT.
– Stämningen kan vara lite spänd i början. En del är reserverade, andra skeptiska. Men ju längre behandlingen går, desto mer stöttar de varandra. Att följa den processen ger mig kickar, säger han.

Efter att ha lett flera grupper i mål har han blivit modigare, som att våga fånga upp när något händer bland deltagarna.
– En patient berättade hur svårt det var att säga nej. Då gjorde vi ett rollspel där jag skulle erbjuda patienten något och hon skulle säga nej. Gruppen fick se hur jobbigt det var för patienten, samtidigt som det blev en exponering. Det blev givande för alla, berättar Emil Forss.
Om han sökte sig härifrån, då skulle han välja en arbetsplats som också erbjuder gruppbehandlingar. När han berättar om sitt arbete för psykologbekanta blir de både nyfikna och avundsjuka.
– Det verkar vara ganska svårt att införa något nytt, som gruppbehandlingar, inom psykiatrin, säger Emil Forss.
Jila Eftekhari är mån om att behålla honom och övriga anställda. På mottagningen finns i dag sex legitimerade psykologer och fyra PTP-psykologer. Två psykologtjänster är vakanta. Målet är att hitta en psykodynamiker, den andra med kbt-inriktning.
– Att locka hit psykologer är svårt. Vi ligger nära Stockholm men ändå för långt bort, säger Jila Eftekhari och leder oss in i personalrummet.

Psykologen Rami Simeri kliver in för att fylla på kaffekoppen. Han har paus och håller i gruppbehandlingen för patienter med bipolär diagnos. Rami Simeri berättar om flera fördelar, inte bara att deltagarna stöttar varandra.
– Om någon blivit feldiagnosticerad syns det tydligare i gruppen. Då erbjuder vi en ny utredning. En i min grupp visade sig till exempel ha ptsd och var inte bipolär, säger Rami Simeri.
Även den som är inne i ett maniskt skov är välkommen till gruppbehandlingen för bipolära.
– Då behöver vi prata igenom tillståndet i förväg, som att patienten kanske är lite väl pigg och behöver låta fler komma till tals, säger Rami Simeri.
Han är noga med att påminna patienterna om att ta sina mediciner. Arbetsterapeuten Johan Wallén, som håller i gruppbehandlingar för patienter med adhd, tänker annorlunda.
– Jag har ingen aning om vem som tar medicin. Behandlingen handlar om att bygga upp en fungerande vardag, säger Johan Wallén.
I dag går tio patienter i gruppbehandlingen »Strukturerad vardag«. De är mellan 18 och 40 år. Flera har småbarn och känner igen sig i varandras utmaningar.
– Många försöker hålla all planering i huvudet i stället för att ta fram en kalender, säger Johan Wallén.

Emma Grapensson. Foto: Alexander Donka

Psykologen Emma Grapensson har en kvart över innan nästa patientmöte. Hon har fortfarande mest individuella behandlingar. Nu leder hon en introduktionskurs i mentaliseringsbaserad terapi i form av pilotstudie. Patienterna har olika diagnoser – depression, ångest, autism, personlighetssyndrom – med relationella problem som gemensam nämnare.

– Ska man vara noga är det inte en gruppbehandling, utan en introduktionskurs. Tanken är att väcka deras nyfikenhet inför kommande gruppbehandling med MBT, att gå igenom teorierna för att utveckla deras förmåga, säger hon.
Ingen av patienterna i gruppen är diagnostiserad med EIPS, eller borderline som det också kallas. De blir i stället hänvisade till gruppbehandlingen med DBT.
Emma Grapensson funderar en stund, sedan säger hon att gruppbehandling nog är effektivare än individuell behandling för de allra flesta.
– Den sociala färdighetsträningen lämpar sig bäst för gruppbehandling. Patienter kan ha isolerat sig socialt på grund av sin sjukdom, som depression och ångest.
Den stora skillnaden mot individuell behandling, menar Emma Grapensson, är att patienterna validerar varandra och därmed dämpar skammen.
– De kan ha pinsamma tvångstankar eller blivit utsatta för övergrepp. Det är mycket starkare när de upptäcker att de inte är ensamma, jämfört med när jag hävdar samma sak under en individuell behandling.
Emma Grapensson har fått veta att patienter ofta fortsätter att umgås efter avslutad behandling. De bildar grupper på Facebook och håller kontakten via sms.
Jila Eftekhari säger att alla utvärderingar visar samma sak: patienterna uppskattar att de blivit stöttade av andra gruppdeltagare.

Jila Eftekhari. Foto: Alexander Donka

I dag står bara 15 patienter på mottagningens behandlingslista. Målet är att, i enlighet med Aleris målsättning, komma ner till noll. Kanske går det nästa år.

– Med bara individuella behandlingar skulle vi behöva vara sextio psykologer här. Det har jag räknat ut, säger Jila Eftekhari.
På mottagningen har de lärt sig hur en grupp bäst kan sättas samman. Unga personer vill inte gå med gamla patienter. De som har lägre IQ kan också få svårt att hänga med i gruppbehandlingen, då är det bättre med individuell behandling, menar Jila Eftekhari. Den som tackar nej till gruppbehandling får motivera sina skäl.
– Vi vill ta reda på om det handlar om undvikande eller något annat. Den som är undvikande kan bli motiverad, säger hon.
En av nackdelarna är bristen på flexibilitet. Den som är förkyld kan delta via videosamtal men ibland går det inte och då missar patienten sessionen. Mycket har blivit annorlunda sedan gruppbehandlingarna blev vardag på mottagningen.
– Här erbjuder vi bara psykologisk behandling, inte några stödsamtal för att snygga till journalerna under väntetiden. Vi ägnar oss åt det som är vetenskapligt beprövat och vi ser att det har effekt, säger Jila Eftekhari.

Fakta/Aleris Psykiatri i Åkersberga
Mottagningen erbjuder gruppbehandlingar i MBT, Unified Protocol, ACT, strukturerad vardag, DBT, gruppbehandling vid trauma och gruppbehandling för bipolära. Grupperna brukar bestå av runt tio deltagare och sessionerna är cirka två timmar. Patienter med ätstörningar remitteras vidare till Aleris specialistmottagning i centrala Stockholm.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Dags att bryta tystnaden

Systemfel att doktorander inte vågar berätta om sin arbetsmiljö, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Jag försöker få fram det mänskliga”

Psykologen Magnus Ringborg är aktuell med flera offentliga skulpturer.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

“Är arbetsmiljön verkligen orsaken till dåliga chefer?”

Ukrainsk psykolog vann Olof Palme-priset

Påtala vad psykologer gör för skillnad

Eleven former PhD students: “The professor bullied us”

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss”

Föräldrars måttliga drickande påverkar ungdomar mer än kontroll

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in