I alla år har 45 minuter varit standard. Nu kortar flera verksamheter ned psykologsamtalen.
– Modellen med 45 minuter är förlegad och passar inte i den utveckling som sker, säger psykologen Kristofer Vernmark som skrivit boken Digital psykologi.
Text: Maria Jernberg
Hos de digitala vårdgivarna Kry, Mindler, Pratamera och Mind Sthlm är samtalen som erbjuds 25-30 minuter.
Rickard Färdig, psykolog och medgrundare av Mindler, undrar vad sjutton han gjorde under sina samtal förut.
– I det digitala formatet finns inte någon startsträcka. Patienten befinner sig i en miljö där den är trygg och arbetet kan börja direkt. Sedan är det viktigt att vara tydlig med förväntningarna – den faktiska behandlingen sker inte under samtalet utan när patienten gör förändringar i sin vardag.
Ett par av de digitala vårdbolagen anger att det finns patienter som blivit förvånade över att samtalen inte är 45 minuter som de är vana vid.
– Och det finns de som uttrycker önskemål om längre sessioner, säger Camilla Linde verksamhetschef för Mind Sthlm.
Jesper Enander som är chefspsykolog på Kry hänvisar till att företaget snittar 48 på en femgradig skala när patienterna efter varje samtal får skatta hur nöjda de är.
Samtliga av onlineföretagen skulle dock önska en större flexibilitet när det gäller sessionernas längd.
– Vården ska ges efter patienternas behov. Vi måste komma bort från att alla behöver samma, säger Jesper Enander.
Anledningen till att samtalen kortats till 25-30 minuter är enligt Pratamera och Mind Sthlm ersättningssystemen.
– Ersättningsnivåerna gör att längre samtal inte är möjliga. Det är en utmaning i hela primärvården att kunna arbeta efter evidens med bibehållen kvalitet och på samma gång räcka till så många som möjligt, säger Anna Kinnander chefspsykolog på Pratamera.
Att samhällsstrukturer och försäkringssystem påverkar psykologisk behandling är i sig inget konstigt, säger Jonas Ramnerö som är enhetschef vid Kompetenscentrum för psykoterapi.
– Det är inte alltid av ondo. När korttidsterapierna växte fram i USA var det starkt kopplat till hur försäkringssystemet såg ut.
Gunnar Berggren, psykolog och lärare på Stockholms universitet, är dock ytterst tveksam till utvecklingen.
– Jag är rädd att den grundläggande synen på människor förändringsprocesser och på vad ett möte är håller på att tunnas ut. Risken är att vi anpassar vad som är en god förändring till ett effektivitetstänkande.
Forskningen ger ingen tydlig vägledning om hur långt ett psykologsamtal bör vara. Knappt några studier har undersökt frågan systematiskt.
– Men terapier som eftersträvar starka emotionellt förändrade erfarenheter kräver sannolikt längre sessioner än 30 minuter säger Jonas Ramnerö.
Gunnar Berggren tycker att 45 minuter har varit en optimal tid.
– Det är ungefär så länge som de flesta orkar koncentrera sig samtidigt som den terapeutiska processen förutsätter tid.
Relationen mellan psykolog och klient är central i en terapi.
Många personer som inte mår bra har en bristande tilltro till omgivningen.
– Och då behövs tid för att komma igång och hitta tillbaka till varandra, säger Gunnar Berggren.
Med kortare besök blir också antalet patienter psykologen möter fler.
– Visst ansvaret ökar för varje ny människa du träffar men jag brukade ha tio till tolv besök om dagen och det funkade bra för mig, säger Rickard Färdig.
På Pratamera har psykologerna cirka sju samtal om dagen.
– Det är klart att det finns en gräns för hur många du på en dag kan investera i känslomässigt, säger Anna Kinnander.
Även i den fysiska primärvården finns tendenser till effektivisering och kortare samtal.
– Sedan har också våra psykologiska behandlingsmetoder breddats. Vi har ett mer varierat utbud i dag och då händer något med längden på insatserna, säger Linda Björnberg psykolog och styrgrupps-medlem i primärvårdspsykologernas nätverk.
En diskussion de haft i nätverket är hur mycket klinisk tid psykologer orkar med.
– Vi är inga maskiner. Vi behöver smälta intryck och skapa oss en bild av patienten och situationen och göra planer, säger Linda Björnberg.
Jonas Ramnerö menar att i slutändan blir det upp till utförarna att bevisa att den samtalslängd de erbjuder fungerar. Men att göra det genom att visa hur nöjda patienterna är räcker inte.
Kristofer Vernmark instämmer och menar att förändringen måste vara i fokus.
– Det är förstås bra om patienter är nöjda. Fast vad handlar nöjdheten om? Är det en mycket följsam och trevlig psykolog – det kan ju vara jätteskönt för patienten men leder det till någon förändring?
Nöjdhet behöver inte säga något om behandlingens effekt, säger han.
