En rad länder uppvisar färre fall av suicid under pandemins första tid och en generell bild från 21 hög- och medelinkomstländer är att pandemin inte påverkat suicidtalen negativt, visar en ny studie. En av förklaringarna som forskarna själva för fram är mindre vardagsstress.
I studien, som är publicerad i The Lancet Psychiatry och även har svenska medförfattare, undersöktes antalet suicid i 21 hög- och medelinkomstländer mellan 1 april och 31 juli 2020. Resultatet jämfördes med hur det såg ut de fyra föregående åren. Resultatet visar att antalet suicid i stort sett varit oförändrat eller rent av minskat jämfört med förväntade nivåer. Det senare gällde tolv länder eller regioner av länder, bland annat Japan, Nya Zeeland och Sydkorea.
Bland de tänkbara förklaringarna som forskarna själva för fram är att pandemin lett till en ökning av en rad kända skyddande faktorer, såsom ett ökat samhällsstöd till utsatta individer, fler och nya former av kontakter online, stärkta hushåll genom att man spenderar mer tid tillsammans och en minskad vardagsstress.
Men även om studien är det hittills bästa beviset för hur pandemin påverkat antalet suicid handlar det bara om en ögonblicksbild. Dessutom täcker den pandemins första period och säger inget om psykisk ohälsa och suicid på längre sikt. Forskarna lyfter även fram att det endast är hög- och medelinkomstländer som ingår i underlaget, samtidigt som 46 procent av alla självmord i världen inträffar i låg- eller lägre medelinkomstländer.
Studien genomfördes av cirka 70 forskare från 30 länder och som samtliga är medlemmar i International COVID-19 Suicide Prevention Research Collaboration (ICSPRC), en organisation som bildats för att forskare ska kunna dela kunskap om hur pandemin påverkar förekomsten av suicid och suicidbeteenden.
Titeln på studien, som är publicerad den 13 april i The Lancet Psychiatry, är Suicide trends in the early months of the COVID-19 pandemic: an interrupted time-series analysis of preliminary data from 21 countries.