– Förnekandet är kanske behandlarens svåraste utmaning i arbetet med sexualbrottslingar. Det säger psykolog Johanna Lätth, ansvarig för Kriminalvårdens sexualbrottsprogram och aktuell med boken Sexualbrottets psykologi.
Johanna Lätth är specialist i klinisk forensisk psykologi. Nyligen kom hennes bok Sexualbrottets psykologi – bemötande bedömning behandling.
– Med titeln vill jag peka på att det utifrån ett psykologiskt perspektiv finns så många aspekter kring sexualbrott, säger hon.
Boken ger en fördjupning av vad sexualbrottets psykologi handlar om. Det är psykologiska faktorer hos gärningspersonen, både riskfaktorer och skyddande faktorer, psykologiska faktorer som avser själva brottstillfället och inte minst faktorer som kan bidra till att man förhindrar nya brott. Den ger även en överblick över sexualbrott som begås av män och kvinnor online och offline, och beskriver utmaningar som behandlaren kan ställas inför.
– Det kan vara kraftfulla förnekandeprocesser hos gärningspersonen som ställer höga krav på kreativitet hos behandlaren, säger Johanna Lätth.
Det KBT-baserade behandlingsprogram som Johanna Lätth ansvarar för, och som i dag används inom Kriminalvården i hela landet, är inriktat på det som kallas dynamiska riskfaktorer och som kan delas in i fyra områden: Attityder, relationsproblematik, självreglering och sexualitetsrelaterade riskfaktorer såsom sexuella avvikelser.
– De är faktorer som vi kan påverka i behandling. Sedan finns de statiska riskfaktorerna, till exempel ålder. En person kan också ha en sårbarhet utan att begå något brott så länge livet fungerar bra, men när till exempel en skilsmässa eller att förlora jobbet kan bidra till att utlösa ett brott, säger Johanna Lätth.
Boken bygger till stor del på forskningsbaserad kunskap om sexualbrott. Men för att konkretisera sambandet mellan psykologiska faktorer och själva brottet använder Johanna Lätth även fyra fiktiva gärningspersoner: tre män och en kvinna.
– Det är ett sätt att omsätta teorin i praktik och som jag tror kan vara hjälpsamt för professionella som möter dessa gärningspersoner. Jag har även med en kvinnlig gärningsperson eftersom det är viktigt att uppmärksamma att även kvinnor begår sexualbrott, men det är betydligt ovanligare och sker inte sällan i förklädda vardagssituationer, säger hon.
Johanna Lätth har arbetat med sexualbrott på olika sätt sedan hon var PTP-psykolog på Skogomeanstalten för över tolv år sedan. Det kliniska arbetet är givande men också tufft berättar hon. Risken för inte minst empatitrötthet är alltid närvarande.
– Du får ta del av information som kan väcka mycket avståndstagande, och att hitta en balans mellan de egna impulserna som brottet kan väcka och samtidigt kunna närma sig klienten är centralt. Det är också viktigt att försöka få in något positivt i behandlingen, något som känns viktigt för klienten. Jobba inte bara med det problematiska, säger hon.
Sexualbrottets psykologi
Bemötande, bedömning, behandling.
Av Johanna Lätth. Gothia Fortbildning, 2020.
Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska perspektiv, från faktorer som handlar om gärningspersonen och brottstillfället till faktorer som påverkar återfallsrisken.
I boken beskrivs vad aktuell forskning visar om riskfaktorer och behandlingsstrategier, och konkretiserar kopplingen mellan psykologi och brott genom fiktiva gärningspersoner. Även vanliga reaktioner bland professionella som möter sexualbrottslingar tas upp.
