De digitala vårdgivarna noterar en kraftig uppgång under pandemin, visar Psykologtidningens genomgång. Samtidigt har den sociala distanseringen banat väg för ett digitalt genombrott.
– Ett paradigmskifte i expressfart, säger Rickard Färdig på Mindler om den tilltagande acceptansen för videosamtal.
Text: Maria Jernberg
Den digitala aktören Kry redovisar 53 procent fler genomförda psykologsamtal i maj än i februari. Mindler ligger 30 procent över sin prognos. Framförallt är det hos de digitala vårdgivarna som efterfrågan av psykologisk behandling har stigit men en uppgång märks också i psykiatrin. Capio psykiatri har haft ett ökat remissinflöde till alla sina enheter under våren. Primärvården inledningsvis en nedgång men ser sedan maj en successiv ökning.
– Tydligast är det nu efter midsommar när det brukar gå ner men där det i stället varit ett fortsatt tryck säger Matilda Ardelius Holmberg biträdande verksamhetschef på Helsa vårdcentral Sundbyberg.
Kry och Doktor 24 rapporterar att många söker för hälsoångest men Matilda Ardelius Holmberg liksom andra aktörer vittnar om att det inte främst är smittan i sig utan konsekvenserna av den som påverkat människor. Ekonomisk oro arbetslöshet rubbade rutiner färre sociala sammanhang och en ovisshet inför framtiden är grogrund för psykisk problematik.
– Det finns nog en grupp som hållit sig relativt flytande genom att man haft ett vardagssammanhang. När det försvann tippade de över kanten säger Rickard Färdig vd för Mindler.
De förändrade livsomständigheterna kan leda till nedstämdhet oro och ångest vilka är de vanligaste symtomen hos de sökande.
Den ideella organisationen Mind har utökat sin stödverksamhet sedan mars. På äldrelinjen arbetar nu 300 volontärer i stället för 30.
– Det har blivit allvarligare samtal till äldrelinjen. De som hör av sig ser ingen ände på situationen ska det vara så här nu? Skillnaden när man är äldre är att tiden kan upplevas knappare säger Karin Schulz generalsekreterare för Mind.
På självmordslinjen är de flesta som ringer mellan 15 och 24 år. Karin Schulz har en särskild oro för de unga:
– Regeringens insatser till den här åldersgruppen har inte räckt till. Fullständiga betyg är avgörande för deras framtid. Alla har inte fått tillräckligt med stöd och uppmuntran från sina föräldrar för att kunna plugga hemifrån. Samtidigt är branscher-na som traditionellt sätt anställer yngre under hård belastning.
På Capios och Helsas vårdcentraler sker för närvarande en stor del av psykologkontakterna på distans. Även behandlingens upplägg har i många fall behövt förändras.
– Vi har fått använda vår fantasi och kreativitet. Mitt vanliga mentala kartotek med exempel på exponering och beteendeaktivering har fått revideras. Våra interventioner ska ju inte bidra till smittspridning säger Matilda Ardelius Holmberg.
Flera vårdgivare beskriver också symtom som verkar ha minskat under pandemin även om bekräftande statistik ännu saknas.
Matilda Ardelius Holmberg nämner klassiska orospatienter:
– De kan bli lite mindre oroliga när hela samhället är oroligt. Det är inget konstigt att oroa sig när det ser ut så här.
Rickard Färdig tar upp utmattningssyndrom:
– Plötsligt hamnade vi i ett läge där alla skulle vara hemma och försäkringskassan blev medgörligare då lyftes flera pressande faktorer från deras axlar. Men antagligen var det en tillfällig respit eftersom vi redan är tillbaka i en mer normal tillvaro gatorna är åter fyllda med liv.
Det är inte bara patienterna som i högre grad börjat söka digital vård även psykologerna har strömmat till för att få arbeta i de digitala plattformarna.
– Väldigt kul att få det erkännandet från professionen säger Rickard Färdig på Mindler.
Hos Ahum förmedlare av både fysisk och digital psykoterapi har intresseansökningarna gått upp med 50 procent. Grundaren och psykologen Fredrik Sandin är dock fundersam kring den digitala utvecklingen:
– Det är förstås positivt att det är lättare att söka psykolog men risken är att 25-minuters videosamtal blir det »nya normala« och att psykologer jobbar på löpande band. Det blir en sorts McDonalds-terapi. Psykoterapi kan kräva djupgående processer och måste ibland få ta tid.
Oavsett behandlingsform tror en majoritet av de tillfrågade på ett fortsatt ökat behov av psykologisk behandling i efterdyningarna av pandemin. Suicidforskning visar till exempel att det inte är mitt under en kris självmordstalen går upp utan efter den. Så länge krisen pågår är människor upptagna med att hantera den.
– Vi har nog bara sett början av coronans konsekvenser säger Rickard Färdig.
Övrig psykisk problematik under pandemin
Psykisk ohälsa hos vårdpersonal
Under våren har allt fler som arbetar med covid-patienter remitterats till Capio psykiatri. Stress och ångestsymtom är vanliga sökorsaker. Capio har ett särskilt avtal med Region Stockholm att erbjuda behandling till medarbetare inom vård och andra kontaktyrken.
PTSD
Förekomsten av posttraumatiskt stressyndrom förväntas öka under hösten hos dem som har varit allvarligt sjuka men även hos vårdpersonal. Capio psykiatri ser över kompetensen hos sina psykologer att behandla PTSD.
Relationsproblem
Mind och Ahum har uppmärksammat att fler sökande anger relationsproblem. »Situationen skapar utmaningar när vi blir isolerade tillsammans« säger Karin Schulz på Mind. Familjerådgivningen Stockholms stad har dock haft en lägre beläggning under våren. Psykoterapeuten Adam Tenenbaum ser social distansering som huvudorsak – människor har inte velat åka till mottagningen – men beskriver också en avvaktande hållning. I den osäkra situationen som råder vill familjerna inte inleda större förändringar.
