I början av covid-pandemin ökade välbefinnandet hos svenskar mellan 65 och 71 år, jämfört med föregående fem år.
Det visar en ny studie från AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet.
AgeCap-forskarna Marie Kivi, Isabelle Hansson och Pär Bjälkebring, alla på psykologiska institutionen, samlade under en vecka i slutet av mars och början av april in data från 1 071 äldre. Studien är en del av HEARTS-projektet som sedan 2015 följt personer födda mellan 1949 och 1955.
Forskarna mätte livstillfredställelse, ensamhet, ekonomisk tillfredsställelse och självskattad hälsa, vilket är fyra olika aspekter av välbefinnande. Studien visar en ögonblicksbild av de tidiga effekterna av pandemin.
Den självskattade hälsan var den faktor som avvek mest från tidigare mätningar.
– Studien visar en gradvis nedgång i självskattad hälsa mellan 2015 och 2019, men en ökning i årets mätningar. Det betyder att deltagarna skattade sin hälsa på motsvarande nivå som för fem år sedan, säger Isabelle Hansson i ett pressmeddelande.
– Det kan handla om en kontrasteffekt. Det kan vara så att de äldre jämför med hur dålig hälsan hade kunnat vara, om de till exempel hade haft covid-19, och då tycker sig må ganska bra, säger Marie Kivi.
De som är över 70 oroade sig dessutom mindre för sin ekonomi och de undvek sociala kontakter i högre utsträckning än de mellan 65 och 69.
– Om pandemin drar ut på tiden, eller om det blir en andra våg av smitta kan sambanden förändras, säger Pär Bjälkebring.
Forskarna kommer fortsätta att samla in data för att studera de långsiktiga effekterna.
– Kanske får vi sen någon form av känslomässig utmattning, när människor inte orkar vara oroliga eller börjar må dåligt av en lång tids isolering, säger Isabelle Hansson.