Replikationskrisen har den kallats, det faktum att många
studier – i synnerhet socialpsykologiska – inte har gått att upprepa.
Här är sju välkända psykologiska effekter som inte verkar stämma.
Text: Maja Lundbäck
1 / Åskådareffekten
Att människor i grupp förblir passiva när de ser någon utsättas för brott kallas åskådareffekten. Idén om effekten tog form sedan 28-åriga Kitty Genovese blivit brutalt våldtagen och mördad i New York medan en mängd vittnen såg på utan att ingripa. Psykologerna Bibb Latanés och John Darleys experimentella studier visade att ansvaret för att agera sprids ut ju fler som närvarar – och minskar sannolikheten för att den enskilda individen ska agera.
Men … en ny studie från 2019 av Richard Philpot, publicerad i American Psychologist, sätter frågan om hjälpbeteende i ett helt annat ljus. Genom att studera verkliga övervakningsbilder från våldsamma situationer i tre länder, såg han att i 90 procent av fallen var det åtminstone en person (men oftast flera) som ingrep och försökte hjälpa offret. Dessutom såg han att sannolikheten att någon skulle ingripa ökade med antalet åskådare.
2 / Primingeffekt på -klimatångest
Kan det vara så att de som utsätts för ordet varm blir mer oroliga för klimatförändringar än andra? Forskare lät försökspersoner lösa en uppgift, där ordet varm, ordet kall eller inget av orden förekom. Därefter fick deltagarna svara på huruvida de trodde på klimatförändringarna eller inte. Studien 
från 2014 visade att försöks-personerna påverkades – gruppen som fick höra ordet varm trodde i högre utsträckning på den globala uppvärmningen än de andra, de var också mer oroade över klimatet.
Men … när forskare i ett omfattande replikerbarhetsprojekt gav sig på att upprepa studien, visade personerna i de olika grupperna ungefär lika stor oro vad gäller klimatförändringarna oavsett om de fått höra orden kall eller varm innan. Studien ingick i replikerbarhetsprojektet Many Labs 2: Investigating Variation in Replicability Across Samples and Settings, 2018.
3 / Lady Macbeth–effekten
En känsla av att vilja tvätta bort sina synder – eller sin skam – kallas Lady Macbeth-effekten, efter huvudkaraktären ur Shakespeares pjäs Macbeth. (Hon föreställer sig blodfläckar på händerna efter ett mord som hon har begått.) I en studie från 2006 kunde forskarna Zhong och Liljenquist visa att vi känner ett ökat behov av att tvätta oss efter moraliska överträdelser. Detta kom de fram till efter att försöksdeltagare antingen hjälpt eller saboterat för en medarbetare – och därefter rankat fem rengöringsprodukter samt fem icke-rengörande produkter. Det visade sig att de som saboterat för en medarbetare i högre utsträckning än de andra föredrog just rengörings-produkterna.
Men … i en studie där forskare försökt replikera detta var rengöringsprodukterna lika populära oavsett om försöksdeltagarna hjälpt eller saboterat för medarbetaren. Studien gjordes inom ramen för replikerbarhetsprojektet Many Labs 2: Investigating Variation in Replicability Across Samples and Settings, 2018.
4 / Marshmallowtestet
Sätt en marshmallow framför en fem-åring och säg att det kommer en till om hen bara väntar en stund och inte äter upp den första direkt – och gå sedan ut ur rummet. Psykologen Walter Mischels världskända marshmallowexperiment visade hur väl barn födda på 1960-talet, kunde stå emot 
frestelsen att äta godsaken på en gång. Senare uppföljningar skulle visa att god självbehärskning som liten hade samband med framgång i livet, såsom bättre betyg.
Men … i en ny studie, publicerad i Psychological Science 2018, har några forskare gjort om testet. Den här gången kontrollerade forskarna för inkomst och utbildningsnivå hos föräldrarna. Och det visade sig att det var vanligare att barn från mer välbärgade kunde hålla sig från att äta upp sin marshmallow med en gång. Samma ungar lyckades också bättre i livet. Att lyckas bra i livet verkar snarare kunna kopplas till klass.
5 / Power posing
Om du under några minuter ställer dig i power pose, som en alfa-hanne, med armarna högt och benen lite brett isär, så kommer du att få högre testosteron, lägre kortison, lägre stresshormoner, bli mer risktagande – och på köpet får du en känsla av makt. Det visade forskaren Amy Cuddy i en studie, som hon sedan presenterade i ett omåttligt populärt TED Talk från 2010.
Men … Andra forskare kunde dock inte replikera hennes resultat. År 2016 granskades till sist 33 studier i Psychological Science och power posing bedömdes ha svagt stöd.
Men … Amy Cuddy har efter denna sågning gjort en metaanalys av 50 studier, som också publicerats i Psychological Science. Forskarna menar trots allt att power posing gör att man känner sig starkare – och att det kan ge positiva effekter i längden.
6 / Facial feedback-teorin
Den så kallade facial feedback-teorin går ut på att vi helt enkelt känner oss gladare om vi ler. I en studie av Fritz Strack från 1988 fick försökspersoner titta på tecknade serier medan de hade en penna i munnen. När de hade pennan mellan tänderna tvingades mungiporna upp – och då tyckte de att serierna var roligare. Men när de höll pennan med läpparna med hopsnörpt sur min tyckte de inte att serierna var lika kul. Studien publicerades i Journal of Personality and Social Psychology.
Men … i en studie från 2016 som försökt replikera originalstudien, fast med många, många fler deltagare, kunde man inte få fram några signifikanta resultat som stödde det hela. Detta trots att man använde samma serier som i originalstudien. Studien leddes av den nederländska psykologen Eric-Jan Wagenmakers och är publicerad i Perspectives on Psychological Science.
7 / Känslor och -risktagande
Skulle du helst välja att få en kyss från din favoritskådis eller 500 spänn? I ett experiment från 2001 lät Yuval Rottenstreich och Christopher Hsee studenter välja. När försökspersonerna trodde att det bara var en procents sannolikhet att något av detta skulle slå in, valde 70 procent av deltagarna kyssen. Men när deltagarna trodde att utgången var säker, föredrog bara 35 procent kyssen. Resultatet stödde forskarnas hypotes om att våra positiva emotioner har större inflytande på våra val där utgången är oviss jämfört om vi redan känner till utgången.
Men … i det omfattande replikerbarhetsprojektet Many Labs 2: Investigating Variation in Replicability Across Samples and Settings, 2018, skulle resultatet ifrågasättas. I stället för 40 deltagare undersöktes över 7 000 personer. Den här gången valde ungefär lika många personer kyssen som pengarna, men trots allt var det signifikant fler personer som valde kyssen när utgången var säker! Tvärtom alltså.
