En stor rct-studie av skogsbad pågår. Forskarna hoppas på ett genombrott i primärvården.
– Vi vill att vården ska se skogsbad som ett alternativ till sedvanlig behandling, säger Anna María Pálsdóttir, lektor i miljöpsykologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Text: Maria Jernberg
Under tolv veckor får personer med stressrelaterad ohälsa delta i skogsbad. En kontrollgrupp tar del av primärvårdens ordinarie insatser. Studien genomförs av Sveriges lantbruksuniversitet och ingår i EU-projektet Green Me, där Spanien liksom Sverige undersöker skogens möjligheter, medan Italien och Storbritannien studerar trädgårdsterapins effekt.
– Vår hypotes är att deltagarna får signifikanta förbättringar i sin hälsa, säger Anna María Pálsdóttir.
Den svenska RCT-studien har föregåtts av en mindre studie på kvinnor med gynekologisk cancer, vilken visat goda resultat. Psykologen Petra Ellora Cau Wetterholm står bakom de manualiserade interventionerna.
– Egentligen är det oerhört enkelt. Deltagarna får vandra, sitta och ligga i en naturlig miljö. De blir guidade att öppna sina sinnen. Ett av skogsbadets »trick« är att engagera sig utan att behöva prestera.
Petra Ellora Cau Wetterholm har arbetat med naturbaserad terapi i tio år. I tre studier har hon undersökt den metod hon utvecklat.
– När vi är närvarande i naturen når vi en fördjupad återhämtning. Det parasympatiska systemet aktiveras. Den sensoriska uppmärksamheten är inte utmattande utan återhämtande.
Hon beskriver att långvarig stress ofta leder till ett intensivt tankespinn. Många har glömt bort hur de kan ta in världen genom sina sinnen. Under skogsbaden finns en utbildad guide som visar dem och gör dem påminda.
– Skogen är alltid öppen. Den säger aldrig att du inte får komma in eller att du måste gå till höger. Guidens roll är att vara språkrör för skogen.
Interventionerna i rct-studien beskrivs som återhämtande och som ett komplement till behandlande insatser. Petra Ellora Cau Wetterholm förklarar varför.
– I en behandling plockar klinikern upp emotionellt och kognitivt innehåll ur patientens berättelse. Tillsammans sker ett processande. Under ett skogsbad kan det komma tårar, någon kan vara väldigt trött eller nedstämd. Vi kan benämna det och validera, men vi processar det inte.
Petra Ellora Cau Wetterholm menar att återhämtningen som skogsbad ger, lämpar sig särskilt bra vid utmattning. Hon har tidigare arbetat i primärvården och sett att utmattade kan ha svårt att orka med kbt. De upplevda kraven från behandlingen kan lägga sten på börda.
– Patienterna hamnar i en paradox. För att kunna ta till sig behandling behöver de återhämta sig. Men för att veta hur de ska återhämta sig behöver patienterna behandling.
Med skogsbad kan patienter förberedas för en klinisk behandling. I det manualiserade programmet för skogsbad är sessionerna indelade i fyra faser. I den första leds deltagarna in i kontakt med naturen. Guiden kan berätta om platsen eller uppmärksamma något de kan se. Under nästa fas sker en interaktion. De skogsbadande får till exempel känna på mjuk, grön mossa och ta in skogens dofter.
Den tredje fasen kallas relationsfasen. En levande värld börjar visa sig för deltagarna: En fågel kvittrar, myror arbetar. Deltagarna kan känna en förbindelse med livet runt om och blir emotionellt påverkade. Sessionerna avslutas med en integrering. Gruppen har ett lågmält samtal om vad de upplevt och om det är något de vill ta med sig hem.
Anna María Pálsdóttir berättar att de med studien också vill undersöka vilken sorts skog som ger mest återhämtning och bäst resultat.
– Tidigare forskning säger att skogen bör vara gammal och inte välskött. Den får gärna innehålla ett vattendrag. Det ska finnas trygga stigar men inte vara för tillrättalagt med bänkar utan hellre stubbar och stenar att sitta på.
När Petra Ellora Cau Wetterholm lägger ett vandringsstråk är hon ute i två dagar för att säkerställa att platsen är trygg, inbjudande och enkel att ta sig fram på.
– Vi är i en levande miljö. Grundläggande för skogsbadets effekt är guidens förmåga att skapa en trygg atmosfär.
Petra Ellora Cau Wetterholm menar att tiden är inne att göra skogsbad till ett verktyg för fler psykologer. Hon planerar att starta riktade kurser.
– Vi har haft svårt att hitta fungerande behandlingar vid allvarligare stressrelaterad ohälsa. Även mindfulnessövningar kan upplevas som för krävande. Skogsbad är en kravlös vistelse i en återhämtande miljö. För psykologer kan det bli ett komplement till det övriga kliniska arbetet.
Skogsbad som behandlingsform
- Definition: En långsam och stilla vistelse och i
sensorisk kontakt med naturen, för stressreduktion
och ökat välbefinnande. - Det manualbaserade programmet i rct-studien baseras på teori och evidens för skogsbad, skogsterapi, kbt-behandling av utmattningssyndrom, nedstämdhet och oro, samt salutogenes och mindfulness. Sessionerna är två timmar långa och genomförs en gång i veckan i tolv veckor. Behandlingsgruppen i studien erbjuds ordinarie primärvårdsbehandling parallellt med skogsbadet.
- På SLU:s webbplats under fliken Naturunderstödda insatser i vård och rehabilitering, finns information om studien.
