I stadsdelen Järva i Stockholm är 69 procent av barnen antingen födda utomlands eller har två föräldrar som är utrikes födda. Här är tre gånger så många mottagna i anpassad grundskola som i riket i stort.
– Vi har en utmaning att hinna med, säger Carin Möller, samordnare för anpassad grundskola i Stockholms stad.
Text: Maria Jernberg
I Järvas 13 skolor har åtta anpassad grundskola från hösten. En motsvarande utveckling finns i stadsdelarna Skärholmen, Vantör och Hässelby/Vällingby, medan Stockholms innerstad inte alls har samma situation.
– Jag vill inte spekulera i orsakerna, vi har inga tydliga fakta om vad skillnaderna beror på, säger Carin Möller.
Psykologen Frej Liw Hellström, verksamhetsutvecklare för elevhälsans psykologiska insats i Göteborg, ger en liknande bild från Göteborgs nordöstra förorter. Det är platser klassade som utsatta områden där många barn har en annan språklig och kulturell bakgrund. Han tror att risken för att skriva in för många barn kan vara extra stor där.
– Studier har visserligen visat att prevalensen av IF är högre i vissa invandrargrupper, men jag tror att risken är stor att vi också skriver in barn som inte fått diagnos om de varit födda i ett svensktalande hem.
I skolpsykologgruppen i Göteborg har de återkommande diskussioner om hur de kan säkerställa att det faktiskt är begåvning de bedömer med sina tester och inte barnets möjlighet att samspela i testsituationen. En särskilt viktig fråga i områden med många barn med utländsk bakgrund.
– Jag kan tänka mig att barn som om de varit födda i ett svensktalande hem, skulle hamna på IQ 79. Men när de testas med det språkligt tunga WISC, landar de på IQ 69, trots att de har samma begåvningsförutsättningar som andra barn som får 79.
I Järva arbetar grundskoleförvaltningen hårt för att inte bara släcka bränder utan också hinna starta bra verksamheter för alla nya elever. I höst utökas antalet platser ytterligare.
– Våra prognoser visar att eleverna i anpassad grundskola blir fler. Vi ser också över möjligheten att bygga ut i närliggande områden, så de kan avlasta Järva, säger Carin Möller.
För att vara behörig lärare i den anpassade grundskolan krävs en speciallärarutbildning med inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning. I Järva har åtta av 42 lärare den behörigheten.
– Bristen gör det svårare att säkerställa att eleverna får den utbildning de har rätt till, men vi satsar på kompetensutveckling både för våra lärare och elevassistenter.
Hur livet blir för barnen som gått i anpassad skola efter gymnasiet, tycker Carin Möller är en fråga för hela Sverige. För högskolorna, folkhögskolorna, arbetsgivare och politiker.
– Framför allt för våra politiker. Det är inte bara en resursfråga. Det handlar också om politisk styrning och i grunden om människosyn. Vi har en stigmatisering av målgruppen. Samhället ser deras hinder och inte deras möjligheter. Vi behöver en synvända.
I Göteborg går 87 procent fler elever i anpassad grundskola jämfört med för tio år sedan. Psykologen Frej Liw Hellström, verksamhetsutvecklare för elevhälsans psykologiska insats, är oroad. Han ägnar en stor del av sitt arbete åt utredningsfrågor och har funderat mycket över orsakerna.
— Vi skulle kunna tänka oss att vi har blivit bättre på att uppmärksamma de här barnen, ungefär som med flickor med autism, men jag tror inte att det är hela förklaringen. Jag tror att det finns ett problem och att vi åtminstone i subgrupper riskerar att skriva in för många.
Frej Liw Hellström berättar att utredningarnas karaktär har förändrats under det senaste decenniet. De komplexa utredningsärendena har blivit fler för skolpsykologerna i Göteborg. Barn som tidigare utreddes av specialistsjukvården utreds oftare av skolan.
— Skolpsykologer sitter ensamma och bedömer barn med komplexa behov utan tillgång till ett team. Det kan röra sig om barn med autism, som har en annan språklig bakgrund och lever i social utsatthet, och så ska skolpsykologen själv avgöra vad som är vad. Med de förutsättningarna riskerar vi att ställa diagnosen för ofta.
En annan aspekt Frej Liw Hellström lyfter är skolornas drivkraft att ställa frågan om intellektuell funktionsnedsättning. Som systemet är utformat är anpassad grundskola det tydligaste och mest strukturerade sättet att ge stöd till elever med stora behov.
— Enligt skollagen har alla barn rätt att få stöd efter sina behov, men det betyder inte att alla barn med till exempel autism får vad de behöver. Däremot ger en IF-diagnos helt andra möjligheter att göra saker. Därför vill skolorna gärna utreda den frågeställningen.
Skolpsykologerna i Göteborg har arbetat med etiska dilemman och frågan om att aldrig ställa en IF-diagnos i syfte att ett barn ska få mer stöd.
— Men som enskild utredande psykolog, som möter ett barn som far illa och vet att om barnet får en diagnos finns andra möjligheter till hjälp. Det tänker jag är en potentiell risk.
Frej Liw Hellström tror också att ökningen kan kopplas till det rådande medicinska paradigmet och ett snävare normalitetsbegrepp.
— Fönstret för vad som anses ingå i normalutvecklingen, upplevs som mindre, och när något sticker ut ska det namnges.
Tidigare har han tänkt att adhd och autism är de diagnoser där förklaringar till avvikelser vanligtvis söks.
— Men jag tror att det vi nu ser kan vara en diagnosglidning även gällande intellektuell funktionsnedsättning.
För intellektuell funktionsnedsättning finns en skarpare gräns för diagnos än för autism och adhd, vilket försvårar en diagnosglidning. Men Frej Liw Hellström tror att skiftet till diagnosmanualen DSM-5 har öppnat för att ge diagnosen till fler. Till skillnad från DSM-IV betonas den kliniska bedömningen, mindre vikt läggs vid den psykometriska.
— När vi träffar ett barn som far illa i sin kontext och behöver stöd, och som får IQ 74 på testerna, så säger kriterierna plötsligt att du får ställa diagnos vid 74, medan det tidigare inte ansetts rimligt. Det är klart att det påverkar oss och någonstans finns det en risk att det får en påverkan.
Fotnot: Statistiken över andelen elever i Järva som går i anpassad skola bygger på beräkningen av antalet elever som går i anpassad grundskola i Järva. Det kan finnas ytterligare barn i Järva som går i anpassad grundskola i en annan stadsdel, liksom det kan finnas barn från andra stadsdelar som går i Järva. Carin Möller bedömer dock att siffran är rimlig.
Läs mer:
IF-trenden: Allt fler i anpassad grundskola
