Narcissister beskrivs ofta som känslokalla och arroganta.
Men på insidan finns en skörhet.
–De blåser upp sig själva för att kompensera självbilden, säger psykologen Niki Sundström, aktuell med den nya boken Störst, bäst och skörast.
Text: Lennart Kriisa
I Gamla Stans bokhandel i Stockholm tar platserna snabbt slut. Psykologen Niki Sundström och psykiatern Peder Björling, till vardags kollegor inom psykiatri Sydväst, kliver upp på scenen för att berätta om sin nya bok. De vill ge en ny bild av narcissisten, inte den som syns oftast i media, till exempel att den jobbiga chefen eller partnern är narcissist, utan om hur narcissisterna lider för att upprätthålla sina självbilder.
–Självbilden är central vid narcissism. När den grandiosa självbilden kraschar kan det bli allvarligt. Suicidrisken ökar, säger Peder Björling.
Boken är baserad på deras erfarenheter av gruppbehandlingar med patienter som fått diagnosen narcissism. Patientgruppen sticker ut.
–Jag har nog inte mött någon grupp som är så pratsam. Det kan lätt fara iväg om att alla politiker eller chefer är idioter, säger Peder Björling.
Terapeuten behöver vara varsam med att visa empati. Narcissisten vill försvara sin självbild. Visad empati är därför inget som generellt uppskattas.
Psykologen Niki Sundström berättar vidare att gruppbehandlingen är en utmaning för narcissister.
–De behöver sitta tysta och lyssna när andra pratar om vad de har sagt, inte avbryta för att försvara självbilden, säger hon.
Många myter punkteras i deras bok. Som att narcissister ofta är chefer eller ständigt befinner sig i konflikter. Så behöver det inte vara.
–Det kan också handla om att ha skaffat den perfekta familjen, eller blivit den omtyckta fotbollstränaren. När motgången kommer går det undan. Självbilden behöver försvaras, ofta snabbt och explosivt, berättar Niki Sundström.
Skammen över misslyckandet måste döljas med alla medel. Exempelvis kan ett avvisande, som en utebliven befordran eller en separation, uppfattas som en katastrof och leda till psykakuten.
–Där kan narcissisten berätta om hur mycket han eller hon hatar sig själv. Depressioner är inte heller ovanliga, det är med sådana symtom de söker sig till vården. För narcissisten finns inga mellanlägen, säger Peder Björling.
Niki Sundström instämmer. Samtidigt är narcissism ett spektrum. Många som läser boken kan känna igen sig, men för dem med diagnosen är tillvaron en kamp med stort lidande.
Niki Sundström betonar att lidandet inte ska leda till acceptans hos omgivningen.
–Ingen ska behöva acceptera explosiva gräl, att få sin egen verklighet ifrågasatt, eller att få skulden för alla konflikter. Gränser behöver markeras, säger hon.
I boken beskrivs hur narcissister fungerar på arbetsplatser, i romantiska relationer, som vänner eller som föräldrar. Skammen finns alltid där, bakom självförtroendet. På den punkten skiljer sig narcissister från psykopater.
–Psykopater känner ingen skam och söker sig inte heller till psykiatrin. De hamnar oftare inom kriminalvården, säger Peder Björling.
Inga läkemedel finns för att behandla narcissism, och stödet för psykologisk behandling är tunt. Men både Niki Sundström och Peder Björling har sett hur gruppbehandlingarna ger effekt. Patienterna kan ha olika mål, som att sluta skrika på sin partner, skryta om sina framgångar eller nedvärdera sig själva för andra.
Intresset för boken är redan över förväntan. Bokförlaget Natur & Kultur har börjat trycka en ny upplaga, boken sålde slut samma dag som den släpptes.
I media har intresset för narcissism varit stort under flera år, vilket märks inom vården.
–Tidigare hade vi nästan bara kvinnor som patienter. Nu söker sig även medelålders män till oss, säger Niki Sundström.
