Sara Landström, professor i psykologi, är kritisk mot socialtjänsten efter fallet Adam i Uppdrag Granskning.
–Terapeuten plockar små pusselbitar som passar grundhypotesen, säger hon till Magasinet Filter.

I fallet Adam avslöjar Uppdrag Granskning hur en sjuåring pekades ut som sexförbrytare och blev tvångsvårdad. Socialtjänsten ansåg även att pojken hade blivit våldtagen av sin pappa, anklagelser som pappan friades från i såväl tingsrätt och hovrätt. Domstolarna gav pappan ensam vårdnad av barnet, vilket inte förändrade socialtjänstens uppfattning som höll barnet fortsatt isolerad.
Magasinet Filter har tidigare berättat om historien i en artikel, och följer nu upp med att intervjua Sara Landström, som har tagit del av psykoterapeutens utredning hos företaget Off Clinic.
Sara Landström är kritisk till terapeutens metoder.
–Jag brottas med att man implementerar något slags behandlingsplan för att barnet inte ska upprepa sitt påstådda övergreppsbeteende – utan att man ens har bekräftat att beteendet finns. Man får aldrig höra vad barnet har att säga om de här sakerna, utan terapeuten plockar små pusselbitar som passar grundhypotesen, säger Sara Landström i intervjun med Magasinet Filter.
Sara Landström berättar att hon tidigare skickat ut en nationell enkät till handläggare inom socialtjänsten och fick in 204 svar.
– Nio av tio använde sig av teckningar, bilder, så kallade känslokort och liknande för att få barn att berätta. Och det är inte bara vittnespsykologer och forskare som har invändningar mot det, bland annat the European Association of Psychology and Law har gått ut med en varning, eftersom det leder till en uppenbar risk att barn berättar saker som inte har hänt, säger hon till Magasinet Filter i den längre intervjun.