• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » ”Jag är född glad”

”Jag är född glad”

24 januari 2025 publicerad av Lennart Kriisa

Psykologen Henry Egidius fyller 100 år och är fylld av livsglädje.
Snart släpper han sin första roman.
–Jag hade turen att födas glad. Det är därför jag har blivit så gammal, säger superåldringen. 

Text: Lennart Kriisa

Henry Egidius. Foto: Lennart Kriisa

Henry Egidius tar emot i entrén på Stora Sköndals äldreboende utanför Stockholm. Han hälsar på alla han ser med deras förnamn, både personal och boende.

–Jag minns allas namn, personalen kommer från hela världen. Att få lära känna dem är väldigt roligt, säger han.

Henry Egidius har bott i två år på äldreboendet och stortrivs. I fastigheten finns även en förskola. Där är Henry Egidius en populär sagoberättare.

–Vi är mellan två och hundra år i den här byggnaden. Fast alla tror inte på att jag fyller hundra. Häromdagen ville en nyanställd att jag skulle visa leg, berättar Henry Egidius.

För att planera hundraårsfesten den 29 januari, i en hyrd lokal, har han tagit hjälp av AI. Men det blir inget nattsudd. Nästa dag ska han hålla en digital föreläsning för allmänläkare om primärvårdens kris. Att föreläsa och skriva artiklar är hans vardag. Det senaste året har han även skrivit klart sin första roman. Bara omslaget återstår och ska ges ut på förlaget Natur & Kultur.

Romanen handlar om relationer och är till viss del självbiografisk.

Relationer är vad som har engagerat honom hela yrkeslivet, men från början var filosofi den största passionen. Hösten 1944 började han läsa teoretisk och praktisk filosofi vid Lunds universitet. Vid sidan av studierna skrev han kulturartiklar för tidningen Arbetet. En professor på universitet fick korn på hans talang och erbjöd en tjänst som amanuens på den pedagogiska institutionen inom psykologi.

“Men jag har inte läst psykologi” invände Henry Egidius varpå professorn svarade att det kunde han läsa in senare, det var inte så noga.

Henry Egidius skulle snart bli efterfrågad för sina kunskaper, psykologi hade seglat upp som ett nytt och hett ämne.

Ingmar Bergman, då konstnärlig chef och regissör på Malmö Stadsteater, var en av de nyfikna. Två timmar i veckan ville regissören, tillsammans med skådespelarna, träna på genuina känslomässiga uttryck.

Henry Egidius nappade på förslaget och prövade sig fram med skådespelarna.

–Vi skulle uppleva våra egna känslor, en annan persons känslor, publikens känslor och få allt att samspela. Under två fantastiska år höll vi på med detta.

På den tiden hade Henry Egidius ett stort intresse för personlighetspsykologi och skrev en bok om ämnet.

Henry Egidius. Foto: Lennart Kriisa

Han fortsatte sin yrkesbana som skolpsykolog och chef för elevvården, för att därefter bli rekryterad till ett lektorat på lärarhögskolan.

År 1972 fick han ett knepigt uppdrag, att hålla i utredningen om psykoterapiutbildningen. Henry Egidius satte sig in i både psykoanalysen och beteendeterapin, men representanterna för de olika riktningarna kunde inte dra jämnt.

–De kunde inte ens befinna sig i samma rum, så starka var motsättningarna. Men jag var så påläst att jag fick dem att börja prata med varandra. Till slut fick vi ihop en utbildningsplan.

Motsättningarna bottnade i deras olika människosyn, menar Henry Egidius.

–Beteendeterapeuterna betraktade människan som en maskin som kunde manipuleras, medan psykoanalytikerna ansåg sig vara en del av humanismen med målet att få känslolivet att fungera, en slags frigörelsepsykologi.

Numera har de båda lägren lättare att komma överens, vilket enligt Henry Egidius är neurofysiologins förtjänst; att det finns områden i hjärnan som är viktiga för våra känsloliv, vilket har skapat en ny inkörsport till psykologin.

Henry Egidius menar att vår sociala samvaro är avgörande för den psykiska hälsan.

–Nu är det allmänt accepterat att vi behöver umgås socialt, annars låser sig hjärnan och då påverkas våra inre organ. Kroppen angrips av sjukdomar.

Henry Egidius i sitt arbetsrum på Stora Sköndal.

Henry Egidius gör sitt bästa för att öka den sociala samvaron på boendet. Han serverar de boende likörer i en bar och bjuder på daglig dessert, mest frukt. Då kommer samtalen i gång.

Här flikar den blivande hundraåringen in att han egentligen inte är en av de ordinarie boende, utan hyr ett möblerat arbetsrum.  Han flyttade in på boendet med sin hustru Anita som behövde omvårdnad, och blev kvar efter att hon avlidit.

–Jag ville inte flytta tillbaka till villan. Det skulle ha blivit för ensamt. Här är det perfekt för mig.

Varje morgon går han upp samma tid, klockan halv åtta, och börjar arbeta. Två gånger om dagen motionerar han, även om han varit rullstolsburen de senaste åren på grund av ett strejkande knä. Att köra bil fungerar därför inte längre, det slutade han med vid fyllda 97.

Genom åren har han tagit hand om sin hälsa, följt kostråden med mycket grönsaker och måttlig alkoholkonsumtion.

–Men framför allt har jag haft tur, eftersom jag föddes glad och alltid har varit glad i sinnet. Då fungerar de inre organen bättre, man blir inte lika känslig för sjukdomar, som cancer och hjärt- kärlsjukdomar. Detta har visat sig i neurovetenskapen och är ett utmärkande för oss superåldringar. Vi är mycket sällsynta, säger Henry Egidius.

De som inte haft samma tur bjuder han på ett hälsotips:

–Titta inte för mycket på nyheterna, det blir för påfrestande för nervsystemet. Särskilt i dessa tider, råder den blivande hundraåringen.

 

Fakta: Henry Egidius

Familj: Två barn i ett tidigare äktenskap. Hustrun Anita bodde fram till sin död på samma boende i Stora Sköndal.

Född: 29 januari 1925 i Malmö.

Utmärkelser: Hedersledamot i både Psykologförbundet och Svensk förening för allmänmedicin. Hedersdoktor vid medicinska fakulteten i Lund.

Författarskap: Har skrivit runt 50 böcker inom pedagogik och psykologi. Kommer under året att debutera som romanförfattare.

Favoritfilm av Ingmar Bergman: Sommarnattens leende

Fler artiklar

  • Balanserar sin egen oro
  • "Bland samer är normen att vara stark"
  • "Mitt raseri är sprunget ur kärleken"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

“Vi fick tag på stora namn”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in