• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Elitidrottare med ätstörning erbjuds högspecialiserad vård

Elitidrottare med ätstörning erbjuds högspecialiserad vård

13 december 2024 publicerad av Redaktionen

I Sundvall öppnar två högspecialiserade vårdplatser för landslagsidrottare som lider av ätstörning.
– Vi har redan remissförfrågningar, säger psykologen Rebecca Örnehult.

Rebecca Örnehult

På avdelningen för svårbehandlad ätstörning delar patienterna dagrum och andra gemensamma utrymmen. Men där finns också en avskild del, som ger större möjlighet till privatliv.

– Det är med hänsyn till om någon behöver vård och är en känd idrottare.

Avdelningen som har tillstånd från Socialstyrelsen att bedriva nationell högspecialiserad vård startade för ett år sedan. I januari 2025 öppnar på regionens initiativ platserna avsedda för elitidrottare. Rebecca Örnehult säger att det är en typ av vård som har saknats eftersom det är svårt att möta elitidrottares behov.

– De vill fortsätta idrotta eftersom det är deras jobb, vilket kan vara ett hinder för att söka hjälp – i behandlingen ingår att minska träningsmängd. Risken är att de går miste om viktig vård och att det på sikt blir farligt.

Remisskriterierna för att söka nationell högspecialiserad vård är de samma som för andra personer med ätstörning men med tillägget att de ska utöva en sport på landslagsnivå. I Sundsvall läggs de in under cirka tolv veckor. De får behandling i grupp och individualterapi. Tanken är att de efter behandlingen ska kunna fortsätta med sin idrott men med ett sunt förhållningssätt till mat, träning och sin kropp.

– De kommer ingå i avdelningens ordinarie program och liksom alla som läggs in får de en individuell kartläggning och bedömning. Vi har en dietist med kompetens i idrottnutrition, en fysioterapeut som utbildat sig i ätstörning, och en bred kometens i psykologgruppen, så vår profilering är passande.

För idrottare kan vägen in i en ätstörning se annorlunda ut än för andra. De tänker på sitt ätande för att optimera sin prestation och tränar på ett helt annat sätt än de flesta.

– De behöver en tajt balans mellan näringsintag och träningsmängd för att kunna utöva sin sport på hög nivå. En konsekvens kan vara att de utvecklar både träningsberoende och ett restriktivt ätande, vilka kan övergå i en ätstörning.

Under den initiala kartläggningen har elitidrottarna liksom övriga patienter ett absolut träningsstopp, därefter görs en bedömning av hur den fortsatta träningen ska se ut. Avdelningens personal samarbetar med idrottsläkare, coacher och tränare.

Men finns det också fall då en återgång till elitidrottande inte är möjlig?

– Det får tiden utvisa, men tanken är inte att komma hit för att sluta idrotta utan att stöttas till ett fungerande och sunt liv. Idrotten kan vara en väldig drivkraft att jobba emot ätstörningen, och att återfå ett friskt träningsliv.

 

Faktaruta högspecialiserad vård för elitidrottare med ätstörning

För vem: De som har genomgått flera behandlingsförsök med adekvat intensitet, varav minst ett i dagvård eller heldygnsvård, utan tillräcklig framgång.

Behandlingar på avdelningen i Sundsvall: I grupp: compassion-fokuserad terapi, RO-DBT, psykodedukation samt ”Mat och kropp” (hålls av dietist och fysioterapeut). Individuellt: Kbt.

Antal elitidrottare som drabbas: Studier visar allt från en procent till cirka 50 procent.

Högrisksporter: Skidåkning, orientering, friidrott medeldistans, estetiska sporter och viktklassporter.

Fler artiklar

  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"
  • ”Defensiv vård är inget för oss”
  • Autism på modet

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” https://psykologtidningen.se/2023/12/13/psykologen-vi-odlar-svampen-sjalva/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

Klart för teater

Vill öka utbudet för de yngsta vid trauma

“Vi kan göra problemet mer synligt”

”Regionerna behöver både piska och morötter”

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in