Företaget Din Psykolog växer så det knakar och lockar med 6,5 timmars arbetsdag för heltid.
Men tidigare anställda berättar om en tuff baksida.
– Jag fick sparken när jag blev sjukskriven för stress, berättar en av dem.
Text: Lennart Kriisa
“Din arbetsdag är endast 6,5 timmar som heltidsanställd. Du får alltså en bättre balans mellan arbete och fritid.”
Så lyder annonsen från Din Psykolog på Arbetsförmedlingens platsbank.
Din Psykolog har i dag runt 60 anställda och letar efter fler. För en hundralapp kan patienter över hela landet få prata med en psykolog under 25 minuter.
Bolagets omsättning väntas öka kraftigt i år, och skulle redan nu kunna gå med vinst men väljer att satsa på tillväxt, berättade vd:n Ramzi Jelassi nyligen i en intervju med en ekonomisajt.
Psykologtidningen har intervjuat tre psykologer med erfarenhet från företaget. De berättar att det aldrig var tal om någon löneförhandling. Alla psykologer tjänar lika mycket, 42 000 kronor i månaden, oavsett erfarenhet och utbildning. Utan årlig lönerevision.
– Det var tydligt att lönen inte kunde förhandlas, alla skulle tjäna lika mycket, berättar psykologen som senare skulle få sparken under sin sjukskrivning.
Hon skrev ändå under avtalet. Att kunna arbeta från valfri plats passade henne vid den tidpunkten. Men hon reagerade på arbetstempot, totalt tolv patienter skulle hinnas med varje dag. Främst via videosamtal på 25 minuter, med en paus på fem minuter mellan samtalen.
Psykologen undrade hur hon skulle hinna med journalföringen.
– Jag fick veta att man kommer in i tempot efter hand. Det var viktigt att lära sig att skriva journal under mötet, inte efteråt.
Hon kämpade vidare på heltid, vilket innebar 60 patienter per vecka.
– På kvällarna grät jag mig till sömns. Jag kunde inte hålla isär alla patienter och började tappa empatin. Det var riktigt obehagligt.
Hon berättade för sin chef om den ansträngda situationen, och blev då uppmanad att delta i ett rollspel. Chefen spelade patient, hon var psykologen.
– Jag tyckte att det var förnedrande. Chefen tyckte väl att det var mig det var fel på, inte på arbetsbelastningen.
Efter fem månader blev situationen ohållbar. Hon blev sjukskriven under tre veckor för utmattningssyndrom.
– Det gick bara inte längre. Jag började få problem med minnet och fick en del fysiska symtom, som att ögonen svullnade upp. Ändå har jag erfarenhet från flera tunga arbetsplatser utan att ha varit sjukskriven, som Bup-akuten, HVB-hem och krigsskadade patienter på Röda korset.
Hon berättade för sin chef om sjukskrivningen.
– Chefen tyckte att jag skulle visualisera hur det skulle kännas när jag kom tillbaka efter sjukskrivningen, med lika många patienter, om jag verkligen skulle klara det. Jag kunde inte svara på det. Då avslutades min provanställning.
En annan psykolog, som också fick sin anställning avslutad, minns att hon reagerade under introduktionen, när hon instruerades i hur hon skulle bemöta patienterna.
– Jag skulle inte ställa några frågor under det första mötet, bara lyssna. Jag tyckte det lät konstigt, jag har ju erfarenhet som psykolog och vet hur en allians ska byggas, säger hon.
De båda psykologerna berättar om den första tiden med tolv patienter per dag. Den största utmaningen blev journalerna. Under samtalen hann de bara få ned stödord. På kvällarna renskrev de journalerna, på obetald arbetstid.
För den ena psykologen blev lösningen att gå ned till 75 procent av heltid.
– Då behövde jag hinna med tio patienter per dag under fem timmars arbetstid, kanske skulle det gå lättare. Jag fick höra från ledningen att de andra psykologerna klarade tempot och tänkte att det måste vara något fel på mig.
Psykologerna berättar att patienternas problem kunde variera. Många handlade om relationsbesvär, trots en tydlig upplysning på sajten till patienterna att relationsbesvär inte räknas som primärvård. I praktiken var det möjligt att ställa diagnosen anpassningsstörning vid relationsbesvär, eller att välja en subklinisk diagnos, som ångest eller depression.
Att avvisa patienter ledde till konsekvenser.
– Då sjönk våra så kallade retention scores, alltså återbesöksfrekvensen, och den var väldigt viktig för cheferna. Det gällde att försöka hålla kvar så många som möjligt i en längre behandling och därför inte hänvisa patienter till annan, rätt instans för tidigt i kontakten.
Psykologtidningen har fått läsa hennes mejlväxling med cheferna, där hon argumenterar för att hennes statistik var missvisande, eftersom patienternas egna avbokningar räknades med i statistiken. Chefen konstaterade därefter i ett samtal att de »inte kunde nå varandra« varpå provanställningen avslutades.
Psykologerna beskriver var för sig ett system som är uppbyggt på att hålla kvar patienter, med målet att patienterna efter tre inledande bedömningssamtal ska fortsätta med internetbehandlingen ikbt.
Den tredje psykologen, som lärde sig att skriva journal under sina vårdmöten, är särskilt kritisk mot att det inte gick att ställa diagnoser utanför primärvårdsuppdraget.
– Jag hade haft en patient med psykos men diagnosen fanns inte i systemet. Jag tog upp problemet med cheferna men fick inte veta hur jag skulle göra. Jag ställde därför en ångestdiagnos och skrev i journalen att patienten var psykotisk. Det var förstås helt fel, men jag hittade ingen annan lösning, säger psykologen.
Psykologen är även kritisk till vad hen kallar för en »övervakande företagskultur«.
– Vi hade en digital fika på en kvart varje vecka, men då var cheferna närvarande. Det gick inte att prata med varandra om hur det var på jobbet. Och om jag behövde dra över ett patientsamtal med några minuter, då kom direkt ett mejl från ledningen. Jag är orolig över att det här kan bli den nya normen för psykologer; inget kollektivavtal, ingen lönerevision, bara tempo och övervakning, säger psykologen.
Under hösten har kraven ökat på psykologerna, uppger företaget i en Lex Maria-anmälan till Ivo, efter att en patient suiciderat. Rutinen att läsa igenom tidigare journalanteckningar förtydligas nu med att psykologerna även behöver »läsa igenom tidigare suicidriskbedömningar och följa upp dessa under patientbesöket«.
Psykologtidningen har ställt frågan till vd:n Ramzi Jelassi hur detta ska hinnas med under de fem minuterna mellan varje patient. Denna fråga, liksom övriga frågor från Psykologtidningen, har inte besvarats.
Fotnot: De tre psykologerna känner inte varandra och har intervjuats var för sig. Enligt regionen finns »inget som förbjuder psykologerna att ställa en psykosdiagnos. Däremot får de inte faktureras, då det i triageringen ska hänvisas till psykiatrin som enligt vårdöverenskommelsen hanterar dessa diagnoser«.
Bolagets kommentar
Vd:n Ramzi Jelassi avstår från att bli intervjuad med kommentaren »det är såklart tråkigt att höra om en före detta anställd som upplevt att arbetet hos oss inte fungerat optimalt« och tillägger:
»För en kompletterande bild delar vi även ett perspektiv, som har delats publikt, från en av våra nuvarande psykologer.«
Här är psykologens kommentar:
“6.5 h arbetsdag för heltid. 42 000 kronor fast ingångslön. Schemat lägger man själv (mellan kl 06-23 mån-sön om jag inte minns fel). Jag brukar oftast jobba mån-fre 7.30 – 15. Man kan behöva anpassa om man skulle ha för många tomma tider (hade några fler eftermiddagstider första veckorna t.ex).
Träffar oftast 8-9 st patienter a 25 minuter per dag via video plus några chattåterkoppling IKBT.
Rimliga behandlingstider, rimliga produktionskrav, 25 minuterssessioner funkar utmärkt med de allra flesta, tydlig struktur och rutiner, enkla och snabba administrativa system, väldigt lite ”kringarbete” som tar tid, tillgänglig och intresserad ledning (iaf närmaste chef, inte haft kontakt med övriga.)
Jag trivs otroligt bra! STOR skillnad i stressnivå och balans jobb-fritid sedan jag bytte. Särskilt arbetstiden finns det få som kan konkurrera med, iaf där jag bor, och mer fritid var prio 1 för mig.
Absolut en nackdel med fast lön men för min del var annat viktigare(känslan att jag jobbar 80 % men får betalt för 100 %, gick inte ner från regionen där jag var innan plus sparar in på pendling vilken för mig var ytterligare 6h/vecka och ca 3000 kr/mån.) Så det beror på vad man värdesätter.”
Psykologtidningen har därefter mejlat specifika frågor till bolaget, som inte har besvarats.
Digitala vårdgivare i Region Sörmland
Din Psykolog grundades av den tidigare professionella pokerspelaren Ramzi Jelassi, som har en fil.kand. i psykologi. Han är vd för bolaget och har enligt Skatteverket inte haft någon inkomst av tjänst under de senaste två åren.
Din Psykolog har, liksom Mindler, ett avtal som underleverantör till vårdcentralen Frösjön Gnesta. För en digital vårdkontakt är utomlänsersättningen 425 kronor. Både Mindler och Din psykolog saknar kollektivavtal.
För Din Psykolog har region Sörmland under de senaste tolv månaderna skickat fakturor till hemregionerna på totalt 20 miljoner kronor, varav Region Stockholms nota blev 6.1 miljoner kronor.
Mindler har under samma tidsperiod kostat hemregionerna 127 miljoner kronor, varav Region Stockholms nota blev 46 miljoner kronor.
Fakta/Provanställning
En provanställning kan avslutas av arbetsgivaren utan motivering. När provanställningen övergått till en tillsvidareanställning krävs saklig grund vid uppsägning.
Läs mer:
Ledare: “De vill att branschen ska självdö”
