Psykologer inom primärvården överger diagnoser och manualer för relationen. Organisationen har de med sig.
– Om vi psykologer vill jobba kvar i primärvården behöver vi hitta ett sätt som passar in, säger Mattias Myrälf.
Text: Maria Jernberg
Runt om i landet prövar primärvårdspsykologer nya arbetssätt som stämmer bättre med premisserna i primärvården. Brist på tid är en ständigt närvarande faktor samtidigt som inga sökande kan nekas. Vården ska vara personcentrerad, uppdraget är att lära känna patienterna.
– Målet är inte att bli klar med en behandling, utvärdera och avsluta, utan att följa patienterna genom livet, säger psykologen Mattias Myrälf.
Han har arbetat i primärvården i Uppsala i 15 år och varit med och utvecklat psykologrollen på Capio och Melivas vårdcentraler.
– Vi har inga färdiga behandlingspaket, i stället tar vi en session i taget.
Hos Capio och Meliva tillåter ekonomin i snitt tre till fyra samtal per patient och år.
– Vi arbetar differentierat, allt från ett till tio samtal, och försöker prioritera rätt patienter.
Under sina år har Mattias Myrälf handlett 26 PTP-psykologer. Han betonar vikten av att de träffar många patienter, lär sig hantverket terapi ordentligt, och får förståelse för psykologens roll i primärvården.
– Kbt var ursprungligen en individinriktad metod som bygger på humanism. Den rct-anpassade kbt som sedan utvecklats har tappat viktiga kvaliteter. Hos oss utgår vi från en individuell beteendeanalys och skräddarsyr efter de grundläggande teorierna.
Diagnos ställer psykologerna när patienten gått. Mattias Myrälf säger att det är i enighet med Socialstyrelsens riktlinjer.
– I grund och botten är diagnosen tänkt som en statistisk klassificering av vad arbetet handlat om.
På Laröds vårdcentral i Helsingborg är psykologen Thor Bengtsson och hans kollegor inne på samma spår. De har startat en drop in-grupp för psykisk hälsa.
– Vi vill hjälpa folk så snabbt som möjligt, inte pressa in dem i långa behandlingsspår som ofta har väntetid.
Innehållet är act-baserat. Deltagarna får lära sig att uppmärksamma vilka strategier de brukar fastna i, som känslomässigt undvikande och repetitiva tankar, och växla om till vad som är viktigt för dem.
– Om en person kommer till vårdcentralen och vi märker att hen skulle vara hjälpt av psykologiska verktyg, hänvisar vi till drop in-gruppen.
På ett rullande schema där tre tillfällen hålls av psykolog och ett fjärde av fysioterapeut, kan patienterna delta i den ordning det faller sig. Drop in-modellen valdes för att undgå administrationstider.
– På så vis slipper vi hantera bokningar och uteblivande, och vi behöver inte fundera på om vi ska vänta tio minuter på någon eller inte.
Under gruppträffarna lär de också känna personerna bättre. Att under ett vanligt bedömningssamtal komma åt hur folk tar sig an sina problem och löser dem när de går hem och tänker, är inte alltid möjligt enligt Thor Bengtsson.
– Men när vi har träffat dem ett par gånger i gruppen ser vi vilka problem som är mer flexibla och vilka som är oflexibla, och hur vi kan gå vidare. Vi vet mer än om vi bara mött dem vid ett tillfälle och gjort skattningsskalor.
Sofia Lu är psykolog på Familjeläkarna och sekreterare i Nationell förening för primärvårdspsykologer. Hon betonar också vikten av ett förändrat arbetssätt, och ser efter åtta år i primärvården att mycket redan har hänt.
– Psykologen har blivit integrerad. Då satt vi i en egen del av mottagningen och arbetade utifrån internremisser, nu är vi som vem som helst på vårdcentralen.
Trösklarna till deras insatser har blivit låga. Läkarna och övriga vårdpersonal kan boka direkt i deras scheman.
– De vet exakt vad vi gör, vilket underlättar när de ska boka patienter till oss.
För att få kunskap om varandras arbeten har de medsittning för all ny personal.
– Att se oss jobba är oerhört mycket mer lärorikt än att vi berättar om det. De får se hur vi hanterar en person som söker för ångest och vad vi säger. De lär sig vilka ord vi använder och får uppleva att det inte är något konstigt.
Mattias Myrälf på Capio och Meliva jämför arbetet på en vårdcentral med att spela i ett fotbollslag.
– För att bli ett skickligt lag måste vi öva mycket och spela ihop oss. Hur märker vi då att vi är ett bra lag – jo, i relation till våra patienter, att vi skapar band till dem, att de kommer och säger att de är nöjda. Och det är något som inte självklart går att mäta. Ett personligt möte med en patient som får en snabb tid, det är vad som kommer göra skillnad.
Fakta/Psykologtillgång inom primärvården
Lagstiftning om psykologtillgång saknas på nationell nivå. På regional nivå finns olika direktiv. I Region Uppsala finns till exempel »krav på tillgång till psykolog«, men detta ställer inte krav på att psykologen ska vara på plats eller hur många procent den ska arbeta.
