FORSKNING. En ny patientgrupp som efterfrågar existentiella samtal söker sig till vården. Samtidigt börjar kvantitativ forskning visa en viss evidens för existentiell psykoterapi.
Psykologerna Axel Arheden och Per Johnsson skriver att en möjlighet öppnas för psykologer att använda existentiell terapi som ett kompletterande arbetssätt med patienter.
Bakgrund
Enligt en utvärdering som gjordes av Socialstyrelsen 2019 växer vårdköerna för psykisk ohälsa trots att allt fler får vård för depression och ångest, framför allt barn och ungdomar [1]. Det finns numera även en ny patientgrupp som söker till primärvården i Sverige. Denna patientgrupp söker inte alltid i första hand för depression, ångest eller utmattning, de söker existentiella samtal eller kommer med existentiella frågor [2, 3].
En viktig del inom den existentiella psykologin handlar om sökandet efter mening i livet, detta fördes fram av psykiatern Viktor Frankl i sin bok Livet måste ha mening som skrevs redan 1946 [4]. I en artikel i Svenska Dagbladet 2024 [5] berättar psykologen Siri Helle om betydelsen av att hitta mening med livet, och i denna artikel framgår att andelen svenskar som upplever livet som meningslöst har ökat från 6 % 2003 till 24 % 2023 enligt analysföretaget Kairos Future.
Docenten och psykologen Dan Stiwne försökte i början av 2000-talet att starta en psykoterapeututbildning med existentiell inriktning vid Linköpings universitet, men denna rekommenderades inte av Högskoleverket år 2007 i samband med en utvärdering av psykoterapeutprogrammen med motiveringen att den inte hade tillräcklig evidens [6]. Högskoleverket resonerade på följande sätt: ”Bedömargruppen ifrågasätter meningsfullheten av att introducera en ny psykoterapiinriktning i Sverige, existentiell inriktning, en terapiform som är otillräckligt evidensbaserad, vilket framgår av de särskilt medsända dokumenten för denna inriktning.” Existentiell inriktning finns inte längre kvar idag. Däremot finns en valbar kurs i existentiell psykologi vid Lunds universitet. Existentiell psykoterapi rekommenderas inte inom sjukvården idag medan däremot kognitiv beteendeterapi (kbt) samt medicinering är de metoder som huvudsakligen rekommenderas [1].
Ny forskning
Det har tidigare saknats kvantitativ forskning som har kunnat visa evidens för existentiell psykoterapi då den huvudsakliga forskning som bedrivits varit kvalitativ, men detta håller nu på att förändras [7]. Existentiell psykoterapi som fokuserar på mening har visat sig vara lovande för att hjälpa svårt sjuka patienter genom att stärka upplevelsen av mening i livet samt egenförmåga [7]. I och med den begynnande evidens som har kommit finns det nu en öppning för en ny diskussion kring meningsfullheten av en existentiell inriktning för psykologer, psykoterapeuter och läkare i Sverige.
Nya behandlingar har tagits fram av en forskargrupp i USA som utgått från Viktor Frankls Bok “Livet måste ha mening” samt tankar från ett antal existentiella filosofer som Yalom, Kierkegaard, Nietzsche, Sartre, Heidegger och Camus. Behandlingarna heter MCGP och IMCP [8, 9]. MCGP är en gruppbehandling som står för Meaning-Centered Group Psychotherapy [8] och IMCP [9] är en individualbehandling med samma tema. MCGP är på 8 sessioner och IMCP på 7. Behandlingarna har nu testats och utvärderats på svårt sjuka cancerpatienter i ett antal randomiserade kontrollerade studier [10–13]. En studie studerade även patienter som överlevt cancer och där använde man en anpassad MCGP-behandling [14]. Den första pilotstudien på MCGP kom 2010 [13], därefter har man skalat upp urvalet till som mest flera hundra patienter i flera av de följande studierna. Merparten av studierna visar signifikant effekt på vissa utfallsmått jämfört med kontrollgrupp (vanlig vård, stödsamtal eller terapeutisk massage). Exempel på mått där man hittat signifikant effekt är mening i livet och livskvalité. En studie hittade även stöd för minskad psykopatologi [11].
I en annan studie fick man inte signifikant effekt för mening i livet jämfört med kontrollgrupperna [14], utan endast för vanlig vård. Denna studie hittade inte heller signifikant effekt för livskvalité jämfört med kontrollgrupperna. Ytterligare en studie hittade inte signifikant effekt för mening och livskvalité vid uppföljningen 2 månader efter den första mätningen som visade signifikant effekt [12].
Något som kan kopplas till mening är konceptet värderingar, vilket har sin grund i humanistisk och existentiell psykologi [15]. Värderingar handlar om i vilken riktning man vill gå i livet. Rör man sig i den riktningen mot ett framtida mål känns tillvaron mer meningsfull. Act (Acceptance and Commitment Therapy) är en modern form av kbt som fokuserar mer på värderingar än traditionell kbt. Med tiden har man alltså integrerat det humanistiska och existentiella konceptet värderingar i kbt för att det passar bra att kombinera i arbetet mot mål [15]. I anslutning till avsnittet om värderingar i grundboken om act [16] nämner man Frankls bok ”Livet måste ha mening” och kopplar därmed en central del av act till mening i Frankls bok.
Det finns också studier som undersökt om kbt har effekt på mening i livet [17, 18]. Båda studierna [17, 18] tittade på deltagare som varit med om svår stress. Ett viktigt fynd i ena studien [17] var att deltagarnas skattningar av sin förståelse för stressande upplevelser de varit med om inte ökade av kbt-behandlingen. Författarna rekommenderar därför att i replikeringsstudier överväga att komplettera kbt-behandlingen med meningsinriktad terapi för att öka chansen att patienter kan förstå och se en mening med att ha varit med om en svårt stressande händelse, samt att kunna återfå ett syfte och en riktning i livet [17]. I den andra studien [18] tittade man på om mening i livet ökade efter kbt-behandling och fann att mening ökade signifikant. Författarna menar samtidigt att man i framtida forskning kan undersöka om effekten av kbt-behandlingen ökar ännu mer om man kompletterar kbt-behandlingen med vissa sessioner som handlar om att bygga ett meningsfullt liv [18].
Slutligen kan framtida forskning vidare studera om man kan finna evidens för existentiell psykoterapi hos cancerpatienter och canceröverlevare, men även för andra patientgrupper, särskilt då det finns patienter inom den svenska primärvården som efterfrågar existentiella samtal. De manualer som redan finns för cancerpatienter skulle eventuellt kunna anpassas till andra patientgrupper, samt till en svensk kontext. Denna forskning skulle kunna bedrivas inom den svenska primärvården och även på andra mottagningar.
Sammanfattning
Det finns redan idag en viss evidens för existentiell psykoterapi. Därför skulle psykologer, psykoterapeuter och läkare eventuellt kunna använda terapin som ett kompletterande arbetssätt med patienter som efterfrågar hjälp med existentiella frågor. Denna kunskap är viktig för att kunna hjälpa psykologer, psykoterapeuter och läkare inom både svensk primärvård och psykiatri att behandla patienter samt att möta dem utifrån deras behov i de fall kbt och medicinering inte fungerar tillräckligt effektivt. Vidare kan frågan huruvida en existentiell inriktning borde finnas på de psykoterapeutprogram och psykologprogram som finns i Sverige åter aktualiseras.
Axel Arheden, leg psykolog. Råå Vårdcentral Helsingborg.
Per Johnsson, Docent i klinisk psykologi, leg psykolog, universitetslektor vid Institutionen för psykologi Lunds universitet.
Referenser
- 2021. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Hämtad 2024-05-26 från chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2021-4-7339.pdf
- Forsell M. (2018). Existentiella samtal i primärvården. Psykolog i primärvård – inspiration för fortsatt utveckling. Hämtad 2024-01-21 från chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.psykologforbundet.se/globalassets/a-foreningarnatverkrad/nationella-foreningar/primarvardsnatverket/antologin/psykolog-i-primarvard-2.pdf
- Wederus T. (2022). Det går inte att medicinera bort livet. Dagens arena. Hämtad 2023-01-06 från https://www.dagensarena.se/innehall/det-gar-inte-att-medicinera-bort-livet/?fbclid=IwAR3L468Qpv_MsmI3lmXCjywn9YXlcVxwzrO7qCfbvyG8c2FDtbkU5mLM5vc
- Frankl V. (1946). Livet måste ha mening. Beacon Press.
- Aquilonius J. (2024). Två övningar hjälper dig hitta meningen med livet. Svenska Dagbladet. Hämtad 2024-05-26 från https://www.svd.se/a/zEdr49/existentiell-halsa-denna-bok-hjalper-dig-hitta-meningen-med-livet
- Högskoleverket. (2007). Utvärdering av psykoterapeututbildningar vid universitet och enskilda utbildningsanordnare. Rapport 2007:30 R.
- Vos J, Craig M & Cooper M. (2015). Existential Therapies: A meta-analysis of their effects on psychological outcomes. American Psychological Association. http://dx.doi.org/10.1037/a0037167
- Breitbart W, Poppito S. (2014). Meaning-centered group psychotherapy for patients with advanced cancer – A Treatment Manual. Oxford University Press.
- Breitbart W, Poppito S. (2014). Individual meaning-centered psychotherapy for patients with advanced cancer – A Treatment Manual. Oxford University Press.
- Breitbart W, Pessin H, Rosenfeld B, et al. (2018). Individual Meaning-Centered Psychotherapy for the Treatment of Psychological and Existential Distress: A Randomized Controlled Trial in Patients With Advanced Cancer. https://doi: 10.1002/cncr.31539
- Breitbart W, Rosenfeld B, Pessin H, et al. (2015). Meaning-Centered Group Psychotherapy: An Effective Intervention for Improving Psychological Well-Being in Patients With Advanced Cancer. American Society of Clinical Oncology. https://doi: 10.1200/JCO.2014.57.2198
- Breitbart W, Poppito S, Rosenfeld B, et al. (2012). Pilot Randomized Controlled Trial of Individual Meaning-Centered Psychotherapy for Patients With Advanced Cancer. American Society of Clinical Oncology. https://doi: 10.1200/JCO.2011.36.2517
- Breitbart W, Rosenfeld B, Gibson C, et al. (2010). Meaning-centered group psychotherapy for patients with advanced cancer: a pilot randomized controlled trial. https://doi:10.1002/pon.1556.
- Van der Spek N, Vos J, Van Uden-Kraan C F, et al. (2017). August ; 47(11): 1990–2001. doi:10.1017/S0033291717000447.
- Linton och Flink. (2011). 12 verktyg i KBT. Natur och Kultur. p. 77–93.
- Hayes, Strosahl och Wilson. (2014). ACT i teori och tillämpning (2 upplaga). Natur och Kultur. p. 336–337.
- Holland J M, Chonga G, Currierb J M, et al. (2015). Does Cognitive Behavioral Therapy Promote Meaning-Making? A Preliminary Test in the Context of Geriatric Depression. Psychol Psychother. https://doi:10.1111/papt.12030
- Marco J H, Alonso S & Baños R. (2021). Meaning-making as a mediator of anxiety and depression reduction during cognitive behavioral therapy intervention in participants with adjustment disorders. Clin Psychol Psychother. (2020) ;1–9. https://doi.org/10.1002/cpp.2506
