Nu är det möjligt för klienter att beställa vilken sexuell läggning, etnicitet och familjesituation psykologen ska ha. Men olika tjänster lägger tyngdpunkten på olika sorters val. Psykologtidningen har tittat närmare på matchningssajter i Sverige, Danmark och USA.
Text: Adrianna Pavlica Illustrationer: Ida Brogren
Först fanns telefonkatalogen till hands när någon behövde en psykolog, sedan blev internet den självklara platsen att leta på. Den senaste tiden har matchningstjänster börjat dyka upp på marknaden, som ett sätt för klienter att få alternativ serverade.
Psykologtidningen har pratat med svenska Meela, vars matchningsalgoritm fokuserar på alliansskapande; med danska Healper där personligheten hos klienten är i centrum; samt amerikanska Zencare som maxat sin sajt med filter och sökmöjligheter. Samtliga tjänster är gratis för klienterna.
Den som använder Meela behöver svara på 30 frågor. Den första frågan har hela 91 alternativ, där klienten ska klicka i sina problemområden. Från abort, beroende av sociala medier och cancer till diskriminering, finansiell skam, förlorat husdjur, och gaslighting.
Därefter kommer ett frågebatteri om psykologen: vad önskar klienten att psykologen har för kön, ålder, sexuell läggning, religion, etnicitet? Ska psykologen vara öppen att diskutera porr, droger och otrohet? Dessutom finns frågor om psykologens stil, till exempel hur strukturerad eller empatisk och personlig hen ska vara.
På bara två minuter får Psykologtidningen matchningar på mejlen. De är totalt sju, både psykologer och psykoterapeuter. Var och en har en profil med foto och information. Är klienten inte nöjd går det att klicka till sig fler, samtliga rangordnade.
Meela beskriver sig som ett företag i korsningen mellan tech, psykologi och business, och hävdar att de skapat »världens mest omfattande matchningsalgoritm«. Brittiska Tiffany Boswell, som numera bor i Sverige, är en av grundarna.
– När jag var 18 gick jag igenom en traumatisk händelse och sökte hjälp på vårdcentralen, men det blev inte alls en bra upplevelse. Jag bestämde mig för att i stället söka en psykolog privat, men det var som att leta efter en nål i en höstack, säger hon och konstaterade att många psykologer inte vet hur de ska marknadsföra sig på ett användarvänligt sätt.
Själv har hon pluggat psykologi i Storbritannien, där ett stort fokus låg på den terapeutiska alliansen. En professor sa att det krävs att klienten och psykologen »matchar«, ett ordval som blev grogrund för idén till Meela.
Tiffany Boswell började fundera på om det gick att skapa en algoritm baserat på faktorer som påverkar alliansen. Hon plöjde forskning, sökte i litteraturen och pratade med forskare.
– Jag identifierade omkring 40 faktorer som antingen hade stärkt alliansen eller klientens engagemang och motivation på ett signifikant sätt. Det blev grunden till frågeformuläret på sajten, berättar hon.
Tiffany Boswell är särskilt stolt över att Meela har bakat in det hon kallar för »kulturell inklusivitet« – att kunna bli matchad baserad på information om psykologens sexuella läggning, religion, etnicitet och liknande.
Varför är det relevant?
– Det finns färsk forskning som visar att matchningar baserade på minoritetsfaktorer förbättrar utfallet för klienterna. Jag tycker att det låter rimligt. Vi har till exempel matchat icke-binära klienter med icke-binära psykologer och fått höra att de för första gången blivit förstådda och inte behövt utbilda sin terapeut. Det ger en högre nivå av psykologisk trygghet, och det påverkar ju alliansbygget.
Nästa steg kan bli att även inkludera socioekonomisk bakgrund. Tiffany Boswell hänvisar till forskning av Jaime Delgadillo, professor i klinisk psykologi vid Sheffield University.
– Den visar att kbt inte passar lika bra för arbetarklassen som för medelklassen. Den här typen av forskning befinner sig i ett tidigt stadium men kan påverka hur vi ger psykoterapeutisk vård i framtiden.
Hur ser du på risken att klienten får för mycket information om sin terapeut? Var går gränsen?
– Det är en jätteviktig fråga där vi hela tiden balanserar en psykologs integritet med vilken information klienten behöver för att välja. Vi skyddar dessutom psykologen genom att inte visa exakt vilka parametrar klienten matchat psykologen med. I stället visar vi en procentsats och en generell profil.
Tiffany Boswell avfärdar att psykologen ska vara en »blank canvas« som en teoretisk uppfattning.
– I frågeformuläret frågar vi hur personlig klienten vill att psykologen ska vara. Vår data visar att det verkligen variera vad klienter vill ha, men det är vanligt att de önskar en mer personlig psykolog.
Syftet är att möta vad klienten vill ha och trivs med, beskriver Tiffany Boswell. Därför har Meela inkluderat »en mängd stigmatiserade problemområden«. Klienterna ska kunna matcha med psykologer som har kunskap om just deras problematik.
– Det finns till exempel en homosexuell psykolog i London som fokuserar mycket på att hjälpa klienter med hiv. Han är själv drabbad och känner att han verkligen kan jobba bra med de här klienterna.
Enligt Meelas data listar psykologer på plattformen också vad de inte vill jobba med, till exempel finns det manliga terapeuter som inte vill arbeta med klienter som har ätstörningar, postpartumdepression eller pms.
– Engagemang är en viktig faktor för att hjälpa klienten. Vi vet, från intervjuer med psykologer, att de tidigare haft klienter de inte sett fram emot att träffa då klienterna haft besvär som de inte tycker om att arbeta med. Då blir ju frågan vad resultatet av den terapin blir?
Tiffany Boswell tror att matchningstrenden är här för att stanna.
– Det finns ett massivt gap mellan hur akademikerna tänker att vi ska genomföra psykoterapeutisk behandling och de faktiska behoven hos klienterna.
Enligt Tiffany Boswell har en rad psykologer varit involverade i att skapa Meelas algoritm. Feedback och olika sorters data samlas in för att förbättra algoritmen. Klienter som väljer att avsluta samarbetet med sin terapeut kan få nya matchningar.
– Forskning visar att hälften av klienterna avslutar terapin innan tredje sessionen, och det beror oftast på en dålig matchning mellan klienten och terapeuten. Många av våra klienter har 12-15 sessioner med en psykolog de matchats med. Dessutom säger våra psykologer och psykoterapeuter att de kan utmana klinterna tidigare eftersom de snabbare har skapat en allians med klienter från Meela.
Den danska tjänsten Healper erbjuder också ett omfattande frågeformulär, men fokuserar på frågor om personlighet. Exempelvis ska klienten välja fem ord som bäst beskriver den egna personligheten. Klienten får också gradera hur lyssnande, lösningsorienterad och stöttande psykologen bör vara.
En fråga handlar om vilken typ av relation klienten önskar med sin psykolog på en skala mellan »reflekterande kamrat« till »vis mentor«.
Klienten kan också fylla i önskemål om spiritualitet/religion och etnicitet/bakgrund.
– Jag tror att vi är den enda tjänsten med matchning baserad på personlighet, och som förklarar olika psykologiska metoder för våra klienter. Basen i algoritmen, som psykologer varit med och tagit fram, är att skapa den bästa grunden för den terapeutiska alliansen, säger Emma M Jacobsen, head of operations på Healper.
Tjänsten betonar också sin kvalitetssäkring, man samarbetar enbart med psykologer och terapeuter som tillhör ett förbund. Dessutom kan vissa klienter enbart matchas med psykologer.
– Det är när det rör sig om mer allvarliga problem, som till exempel självmordstankar. Då är det viktigt att komma till en psykolog med erfarenhet av den typen av problematik.
Emma M Jacobsen håller inte med om kritiken mot matchningstjänster, som att psykologer blir varor.
– Mental hälsa är inte en vara, det är en investering i ditt liv. Vi försöker att lösa ett problem och jag tror att det mer individualiserade är rätt väg att gå.
Amerikanska sajten Zencare har ingen direkt matchningsalgoritm (ännu – det är på gång), men tillhandahåller ett omfattande filterutbud samt fritextsökning. Önskar klienten till exempel en vit kvinna som använder sig av andningstekniker och kan hjälpa till med både kreativitetsproblem och sorg efter ett husdjur? Check, check, check. Identitetsfiltren är mer omfattande än de danska och svenska: klienten kan identifiera sig som allt ifrån »multifaith« till »interfaith« till »sikh« till »neurodivergent« eller »provider of color«. Dessutom kan klienten klicka i vilken teknik/approach terapeuten använder sig av, specialistsområden, vad sessionen kostar samt vilka tider och dagar tillgänglighet ska finnas. Användaren får upp en lista på terapeuter och kan gå in på profiler med information.
– Vi sticker ut bland andra matchmakers som en av de med flest alternativ för de som söker terapi. Att dela identitet är en av faktorerna för en framgångsrik relation mellan terapeut och klient, säger Allegra Balmadier, content and community manager på Zencare.
Vart är den här matchningstrenden på väg – kommer vi att ha ett Tinder för terapeuter i framtiden?
– Nej, på Tinder svajpar du vänster eller höger beroende på om personen är attraktiv – det är en magkänsla. Terapeuterna lägger ut så mycket information som de kan så att potentiella klienter kan vara bättre informerade.
Fotnot: Här kan du läsa resten av artiklarna i temat Tinder för terapeuter.
