När ”Psykologer för hållbar utveckling” arrangerade sin första konferens hade talare från olika discipliner bjudits in.
– Idag är psykologer de man vänder sig till först, ni har stora möjligheter! Glöm inte bort det, uppmanade Nina Wormbs, professor i teknikhistoria.
Jonas Mosskin, psykolog och arrangör, inleder konferensen med att fråga åhörarna om deras yrken. Runt femtio personer är på plats på Karolinska institutet, och de har kommit hit från hela landet.
– Vi har praktiker, kliniker och forskare här. Det är sällan de världarna möts, men här blev det så, säger Jonas Mosskin.
Noah Linder är doktor i miljöpsykologi och en av eftermiddagens föreläsare. Han menar att politiker och hållbarhetsforskare ofta är naiva. Att de tänker att bara vi har kunskapen, då följer beteendena efter. Hans avhandling handlar om hur stor betydelse miljöns utformning har för hur människor beter sig. Som gästforskare i Singapore rekryterade han studenter för att provsmaka yoghurt. I själva verket undersökte han hur de gjorde sig av med förpackningen. Om den vanliga soptunnan och återvinningsbehållaren stod bredvid varandra, slängde endast 30 procent av deltagarna sin förpackning i återvinningskärlet. När soptunnan i stället hade flyttats en bit bort använde 95 procent återvinningskärlet.
– Och detta oavsett deras intention, så beteendet bestämdes alltså i miljön, berättar Noah Linder under sin föreläsning.
Han menar att beteenden styrs av ledtrådar i miljön, och berättar om ett känt popcornexperiment.
– Hälften av biobesökarna fick nypoppade popcorn, den andra hälften fick en vecka gamla. Vilken grupp tror ni åt mest? Jo, båda grupperna åt lika mycket. Så gjordes samma experiment på ett kontor, och där ville nästan ingen ha de äckliga, kalla popcornen.
Nästa talare är Niklas Laninge, psykolog som driver ett företag för beteendeförändrande insatser. Han redogör för hur det kan gå om analysarbetet hoppas över.
– Ett fastighetsbolag installerade inspelat fågelkvitter i en miljöstation för att få det att bli en trevligare plats och fler att gå dit. Men resultatet blev att ett antal hyresgäster ringde och sa ”jag tror att en fågel har fastnat i miljörummet”.
I Niklas Laninges företag hjälper de till att ta reda på vilka förändringar som faktiskt leder till det önskade utfallet.
– Vi bryter ner och skapar en förståelse för de beteenden som bolagen vill förändra.
Dagen avslutas med ett panelsamtal om hur forskning kan nå ut, bortanför universitetsvärlden. I panelen sitter professorn i teknikhistoria Nina Wormbs, som har forskat på hur ”miljövänner” resonerar när de gör avsteg från sin övertygelse.
– Men har du något att säga om människor, du som är historiker, kan jag få höra. Så ut med er psykologer, idag är det er man vänder sig till och lyssnar på.
En i publiken ställer frågan hur psykologer blir modiga:
– Klimatförändringarna sker och forskningen springer efter. Ibland tycker jag att psykologer inte vågar säga något om de inte har helt på fötter forskningsmässigt. Men jag tror vi behöver vara modiga och använda vår experimentlusta.
Nina Wormbs instämmer.
– Det gör inget om det blir lite fel, var förlåtande och kroka arm.
