De flesta författare tillbringar mycket tid i olika typer av plåga; vilja skriva, inte
kunna skriva, vilja skriva annorlunda, inte kunna skriva annorlunda. Så skrev Louise Glück, 2020 års nobelpristagare i litteratur, i sin essä The education of the poet.
Och många kreativa personer har genom årens lopp uttryckt sig på liknande sätt. Att vara konstnär är en frihet – och en plåga. Prestationsångest, skrivkramp, scenskräck och självtvivel – det tycks vara det fria skapandets mörka baksida. Men måste det verkligen vara så? Författaren Pär Säthil menar här att det faktiskt inte behöver det.
Säthil är legitimerad psykolog, skribent för tidningen Modern psykologi och kreativ utbildare. Med en bakgrund som musiker med scenskräck började han på psykologprogrammet. Där slogs han av hur användbara många av metoderna han fick lära sig inom kbt var, för olika kreativa utmaningar han tidigare stött på. Alla dessa böcker han läst om skrivande, musicerande och annat skapande – varför hade ingen metodiskt tillämpat psykologi för att få bukt med sviktande motivation, koncentration, inspiration eller självtillit? Säthil såg sin chans att förena sina två passioner; skapande och psykologi – och det gör han; med elegans, berättariver och en rejäl skopa putslustighet.
Boken igenom hjälper han läsarna att kartlägga situationer i sitt skapande där de stöter på patrull. Vad får dem att stänga igen word-dokumentet, tacka nej till gigget, eller lägga bort gitarren? Och vad händer om de i stället stannar kvar i situationen och exponerar sig för obehaget som de undviker där i den stunden?
Som ramberättelse löper Säthils tidigare kämpande med scenskräck och prestationsångest, hans sökande efter att återfinna skaparglädjen via olika meditationsretreats och andliga kurser, parallellt med publikfriande historier om turnéliv och samkväm med Lykke Li och Ola Salo.
Men bokens tyngdpunkt ligger på djupdykningar i hur kbt:ns grundstenar kan vara till hjälp i läsarens kreativa liv. Teori varvas med mängder av praktiska övningar. Både evidensbaserade sådana som situationsanalys och exponering och andra, såsom frigörande dans och IBSR (Inquiry Based Stress Reduction). Men Säthil gör det snyggt – exemplariskt transparent som han är med när metoderna bygger på forskning, respektive inte.
Texten är flitigt strösslad med asterisker där han flikar in kommentarer om allt från studiedesign till fördjupade resonemang och extra information. Ett listigt sätt att inte hacka sönder läsningen utan hela tiden hålla språk och ton lätt och flytande.
/Celia Svedhem, psykolog och litteraturkritiker
Det lyckliga geniet – Psykologi för kreativa, Pär Säthil, Volante, 2023.
