Att kontrollera hjälper inte. En longitudinell studie pekar på andra avgörande faktorer för ungas drickande.
– Ungdomar tar efter sina föräldrars alkoholvanor, säger Kristina Berglund, docent i psykologi vid Göteborgs universitet.
I studien har 2150 svenska ungdomar följts från tolvårsåldern. Resultaten visar att ju mer deras föräldrar dricker desto högre är sannolikheten att de själva nyttjat alkohol.
– Det intressanta är att det handlar om föräldrar som dricker måttligt. Våra deltagare är inte några högkonsumenter. Så trots en normal konsumtion har det betydelse hur mycket de dricker inom normala nivåer.
Sambandet fanns kvar fast forskarna kontrollerade för faktorer som tillgång till alkohol, om ungdomens kompisar drack, och föräldrarnas utbildning och arbetssituation.
I studien framkom också att strategier som kontroll, övervakning och försök till insyn inte var framgångsrika för att få sitt barn att avstå alkohol. De snarare ökade sannolikheten för att den unga skulle pröva.
– Det var lite förvånande. Andra studier har visat att frågor som direkt adresserar drickande kan vara förebyggande. Vi hade mer generella skalor, och där fann vi att en snokande föräldrastil inte hade någon gynnsam effekt.
Öppenhjärtiga barn som på eget initiativ berättar om sina liv, minskade dock risken för alkoholanvändning, medan impulsivitet, nyfikenhet och sökande efter nya upplevelser var en stark riskfaktor.
– Vi har tittat på hur föräldrarna påverkar barnet men det är förstås en interaktion. Barnen påverkar också föräldrarnas inställning. En ungdom som är utåtriktad och vill pröva nytt kan tona ner omständigheterna, och drickandet kan framstå mer normalt.
Ungas alkoholkonsumtion har gått ner de senaste åren, men Kristina Berglund menar att det fortfarande är ett stort problem.
– Det är alldeles för många som far illa av sitt drickande.
Utifrån studiens resultat vill hon skicka med till föräldrar att vara medvetna.
– Det är upp till var och en hur de dricker men det är väldigt tydligt att våra barn tar efter oss.
