Fokusera på vad som är effektivt för att lösa klimatkrisen, sa filosoferna.
Fokusera på vad som motiverar till förändring, menade psykologerna.
Så lät det när yrkesgrupperna möttes på ABF-husets scen i Stockholm.
Inför ett hundratal åhörare försökte panelen, på uppmaning av moderatorn Jonas Mosskin, definiera ordet rättvisa.
Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi, körde fast direkt. Han radade upp olika sorters rättvisor; som global och nationell rättvisa, rättvisa mellan generationer, distributiv rättvisa vid fördelning av rikedomar, korrektiv rättvisa vid lagbrott.
–Vi vinner inget på att hitta en definition för rättvisa, konstaterade han och förespråkade i stället tydliga spelregler. Den som överskrider sin personliga utsläppskvot ska straffas.
Gustaf Arrhenius, även han professor i praktisk filosofi, instämde men tillade att rättvisa mellan generationer ändå är relevant i klimatfrågan.
–Ofödda har lika stor rätt att slippa framtida lidande, som levande har rätt att slippa lidande, deklarerade han som en självklar sanning.
Psykologen Billy Larsson, som skrivit boken Klimatkatastrofens psykologi, var måttligt imponerad.
–Visst är det bra med skarpsinniga filosofer, men utan motivation kommer vi ingenstans.
Billy Larsson berättade om ett litet samhälle på Öland. Där får byborna ersättning för att att ha tillåtit ett dundrande vindkraftverk.
–Motståndet mot vindkraftverket har försvunnit. Motivation är förklaringen, sa Billy Larsson.
Gustaf Arrhenius fortsatte att grotta ner sig i rättvisefrågan. Han påminde om att slaveriet upphörde genom att slavägarna kompenserades.
–Det var förstås djupt orättvist att dessa skurkar skulle bli kompenserade, men det var effektivt, sa Gustaf Arrhenius och upplyste att Saudiarabien gått med på sluta sälja olja om landet får full kompensation för de förlorade intäkterna.
–Låt oss betala dem. Det är en effektiv lösning och vi har pengarna, sa professorn.
Paula Richter flikade in att det inte blir lätt, eftersom fossilindustrin motarbetar alla begränsningar.
–Visst är det så. Fossilsindustrin sitter med sina klibbiga händer på maktens spakar, sa Gustaf Arrhenius.
Han tycker att alla ska få sina egna motiv till förändring.
–Högern kan övertygas om vi förklarar att klimatkrisen är ett hot mot företagsamheten och den nationella säkerheten, sa Gustaf Arrhenius.
Från publiken kom en fråga om varför det är sådant hat mot klimataktivister som bryter mot lagar.
Bengt Brülde svarade att han har full förståelse för såväl klimaktaktivister som för militanta veganer.
–På samma sätt har jag förståelse för militanta abortmotståndare. De drivs också av en övertygelse. Vi behöver fundera på vilka medel som är acceptabla.
Paula Richter konstaterade, mot slutet av debatten, att de hade diskuterat för lite om känslornas betydelse. Det höll samtliga med om.
Fotnot: Seminariet arrangerades av PHU, psykologer för hållbar utveckling.
