Sex av elva psykologprogram har ersatt egenterapin med egna lösningar, visar Psykologtidningens genomgång.
Men att hitta ett bra alternativ har varit svårt.
– Vi bytte ett problembarn mot ett annat, säger Adam Helles, ansvarig i Linköping.
Text: Maria Jernberg
Ett psykologprogram sticker ut när det gäller egenterapin: Karolinska institutet. På deras
psykologprogram, som startade 2007, har momentet egenterapi aldrig funnits. Runt 2015 började andra universitet följa efter och dumpade egenterapin.
På universitetet i Linköping har psykologstudenterna deltagit i mentorsgrupper i stället för att gå i egenterapi. Gruppträffarna har pågått mellan termin 3 och 8, och letts av yrkesverksamma psykologer.
– Mentorsgrupperna har varit allmänt röriga. Grupperna har sällan hållits intakta. Innehållet har varit oklart och krockat med vad som händer i de ordinarie kurserna. Det har inte funnits några kursmål eller någon examinator. Hälften av studenterna har varit nöjda, andra hälften har varit vansinnigt missnöjda, säger Adam Helles.
Nu fasar Linköping ut mentorsgrupperna. Uppsala och Mittuniversitetet har ett liknande upplägg med en strimma av självreflektion och professionell utveckling som löper över flera terminer. Karolinska institutet och Örebro har däremot kopplat målet om självkännedom till en specifik kurs.
– Vi ersatte egenterapin med en kurs i självkännedom ur ett professionsperspektiv, termin 7, säger Joakim Norberg vid Örebro universitet.
I Linköping ska nu utvecklingen av självkännedom läggas över på den handledning studenterna får under sitt klientarbete. En kurs i professionsutveckling belyser också förmågan.
– Vi förstärker de aspekter i handledningen som handlar om professionell självkännedom. Målet för programmet är ju just professionell självkännedom och det tycker jag är egenterapins största problem – där kunde studenterna ta upp vad de ville, säger Adam Helles.
Han menar att självkännedom i vid bemärkelse kan handla om vad som helst som rör det egna måendet eller den egna personen, men att det inte nödvändigtvis handlar om hur någon är i sin yrkesroll.
– Du kan må jättedåligt och ändå vara en fantastisk psykolog, du kan ha saker obearbetade och ändå veta hur du ska hantera andra. Det finns inget likhetstecken mellan att vara medveten om sig själv och sitt mående och att vara medveten om hur man är som psykolog.
Göteborgs universitet är ett av de lärosäten som behållit egenterapin. Där går studenterna 40 timmar hos en legitimerad psykolog och psykoterapeut. Peter Sand är ansvarig:
– En övervägande majoritet tycker att det är ett oerhört viktigt moment och en betydelsefull erfarenhet.
Varken i Göteborg eller på övriga lärosäten där egenterapin ingår, finns planer på att förändra eller ta bort den.
– Att själv uppleva hur psykoterapeuten arbetar och hur det känns att sitta i den andra stolen är en ovärderlig kunskap, menar Maude Johansson på Linnéuniversitetet.
Under flera år har Psykologförbundets studeranderåd drivit frågan om egenterapi och dess alternativ.
– Studenterna kommunicerar att de inte är nöjda med de kurser som ersatt egenterapin, och den stora variationen som finns mellan lärosätena genererar osäkerhet, säger ordförande Therese Fröman.
Hon menar att studenternas uppfattning behöver beaktas av institutionerna under hela processen.
– Genom kursutvärderingar och programråd hämtas studenternas ståndpunkter in, men sedan händer inte så mycket mer.
Hennes bild är att studenter på gruppnivå är positiva till egenterapin.
Universitetens skäl för att slopa egenterapin är flera. Från svårigheter att kvalitetskontrollera och examinera, till att utbildning inte kan vara sekretessbelagd och att något som utförs inom hälso- och sjukvård inte kan vara ett rättsligt krav för en examen. Även kostnaden för studenterna tas upp, då studenterna på flera orter bekostat delar själva.
Christian Sjöstrand är chefsjurist på Universitetskanslersämbetet, UKÄ. De slutsatser som lärosätena drar om hindren för egenterapi, är inte något som UKÄ uttalat sig om.
– Det kan vara bedömningar som deras egna jurister gjort. Vi granskar endast om någon gör en anmälan, men det har inte inkommit någon anmälan om det här.
Han påpekar att samhället är komplicerat och med olika tolkningar av de regelverk som finns kan man hamna i olika slutsatser.
– Det kan hända att lärosätena känner sig trygga i sina respektive bedömningar.
Adam Helles i Linköping säger att målet om självkännedom varit det svåraste att arbeta med av de nationella målen.
– En teoretisk kurs blir inte heller detsamma. Om egenterapin haft mer fokus på just professionell självkännedom så hade det möjligtvis varit en bättre väg.
Skulle ni kunna ta upp egenterapin igen men med ett sådant upplägg?
– Jag vet inte hur populär jag skulle bli om jag försökte återskapa egenterapin.
Hos vem?
– Hos hela systemet. Vi är inte nöjda med hur det blev men nu försöker vi ändra på det inom befintliga ramar.•
Lärosäten med egenterapi
Göteborg
40 sessioner. 400 kronor i bidrag
per session från institutionen.
Linnéuniversitetet
20 sessioner. Bekostas
av institutionen.
Lund
20 sessioner. 600 kronor i bidrag
per session från institutionen.
Karlstad
12 sessioner. Bekostas
av institutionen.
Stockholm
25 sessioner. 400 kronor i bidrag
per session från institutionen.
Lärosäten utan egenterapi
Karolinska institutet
Självkännedom och kliniska
färdigheter, 4,5 hp.
Linköping
I förändring. Kurs i professionell utveckling och ökat fokus på
professionell självkännedom i
handledning av klientarbetet.
Mittuniversitetet
En strimma av självreflektionsmoment som löper över hela
utbildningen.
Umeå
Kurser i professionell utveckling och andra inslag. Bland annat
»Fördjupad professionell utveckling och självkännedom«, 2 hp.
Uppsala
En strimma av professionell utveckling som löper över hela programmet.
Örebro
Självkännedom ur ett professionsperspektiv, 2 hp.
