• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » “Priset ger mig vind i ryggen”

“Priset ger mig vind i ryggen”

26 januari 2022 publicerad av Lennart Kriisa

 Erica Mattelin får Stora Psykologpriset 2021. Hon gör inte bara skillnad för de utsatta barnen i behandlingsrummet, utan påverkar även myndigheter som ansvarar för att Sverige uppfyller Barnkonventionen, motiverar juryn. 

Grattis, hur känns det?

–Tack! Superroligt att Psykologförbundet valt att lägga fokus på just mitt område. Det ger mig verkligen vind i ryggen.

Vilket är ditt område?

Erica Mattelin och Kristina Taylor, Psykologförbundets ordförande. Foto: Anton Emanuelsson

–Barn i utsatthet. Det är ett område jag alltid brunnit för och kommer jobba med resten av mitt yrkesliv.

Oj, hur blir man så övertygad?

–Jag vet faktiskt inte riktigt varför det blev så. Jag var elevrådsordförande redan som tolvåring för att göra barns röster hörda. I slutet av gymnasiet var jag helt säker på att jag vill jobba med detta. Bland annat påverkade det mig sannolikt jag då hade hjälpt till med ett projekt att bygga upp en skola i Rumänien. Efter det så arbetar jag i skolans värld och träffade många barn och föräldrar och blev speciellt påverkad av ett barn som berörde mig mycket.

Du kanske själv hade en tuff barndom? 

–Faktiskt inte. Jag hade en väldigt bra uppväxt i Eksjö, ett litet samhälle där jag blev sedd och uppmuntrad.

Så det blev psykologprogrammet direkt efter gymnasiet?

–Nej, först läste jag statskunskap, jag trodde då att jag ville påverka mer övergripande. Sen kände jag att möten med barn ger så stor tillfredställelse. Då läste jag psykologprogrammet och därefter började jag på BUP.

Hur var det?

–Jätteroligt och jättesvårt. Det är fantastiskt att bedriva psykologisk behandling och se hur det ger effekt, men också frustrerande. Långa vårdköer och fruktansvärt många barn berättar att de blivit utsatta för våld i hemmet eller i skolan. Vi behöver jobba mer preventivt.

Hur ska det gå till?

–Vi behöver arbeta med våld mer utifrån ett folkhälsoperspektiv än ett individperspektiv. Vi behöver bland annat arbeta mer med faktorer hos vuxna, minska ojämlikheter i samhället och förstås arbeta i skolan som ju är den arena där alla barn finns.

Varför slutade du på BUP?

–För att jag började på Rädda Barnen. Där har jag bland annat arbetat med barn på flykt med PTSD på Rädda Barnens behandlingsverksamhet. Initialt där så märkte vi att det saknades både möjlighet till utbildning som behandlade för PTSD och material för de behandlare som finns. Därav satsade vi att initiera en sådan utbildning och jag blev där en utbildare själv i traumafokuserad KBT.

Vad tycker du om att barn med PTSD inte får behandling om de inte har fått permanent uppehållstillstånd? Så var det ju under flyktingvågen 2015.

–Det är en av de saker som gör mig mest arg! Jag vet att det var så, och i viss mån fortfarande är så. Det finns inget som helst stöd i forskningen gällande att man inte kan ge behandling alls, och det strider mot lagen att inte ge vård enbart på grund av asylstatus då alla barn har rätt till vård. Behandling av PTSD ger goda resultat och är inte ens särskilt dyrt. Självklart behöver man arbeta för att ett barn ska ha en så stabil situation som möjligt men med väntetider kring besked om asyl som varit flera år så innebär det ju att barn förvägras behandling som de har rätt till.

Nu kommer det inte så många flyktingar till Sverige, men du forskar på nyanlända flyktingar. Hur funkar det?

–I dagsläget kommer det färre asylsökande till Sverige vilket som inneburit svårigheter med datainsamling. Samtidigt har antalet det kvotflyktingar ökat, alltså barn som kommer till Sverige genom vårt samarbete med FN. I vår studie har vi 160 barn mellan 12 och 18 år som kommit till Sverige de senaste sex månaderna. Sedan har vi intervjuat 20 barn som kommit senaste 1,5 året till på djupet om deras upplevelser. Jag ska försöka ta reda på hur det går för dem. Målet är att sprida kunskap om barn på flykt och psykisk ohälsa. Sedan intervjuar vi 20 barn till på djupet om deras upplevelser.

Hur tänker du fira Stora Psykologpriset?

–På fredag blir det middag på restaurang med mina vänner. De vet ännu inte vad vi ska fira, det har ju varit hemligt fram till nu.

Fakta Erica Mattelin

Ålder: 35

Bor: Gröndal i Stockholm

Familj: Sambo och fyraårig dotter

Gör: Doktorand på Barnafrid vid Linköpings universitet. Där arbetar hon med studien ”Den långa resan. Tio procent av tiden jobbar hon fortfarande för Rädda Barnen.

Aktuell: Vinnare av Stora Psykologpriset. “Hon gör inte bara skillnad för de barn hon möter i behandlingsrum och forskningsintervjuer, utan potentiellt också för myndigheter och andra samhällsfunktioner som kan påverka hur Sverige framgent klarar att uppfylla barnkonventionen,” motiverar juryn.

Fler artiklar

  • "Ge utanförbarnen mer av det vanliga"
  • ”Det är fantastisk att jag sitter här”
  • Möt Malin Bergström: "Har inget problem med att folk bli förbannade"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in