• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Den terapeutiska alliansen en klassfråga

Den terapeutiska alliansen en klassfråga

14 december 2021 publicerad av Peter Örn

Personer med hög socioekonomisk status är mer nöjda med den terapeutiska alliansen. Skillnaden mot låg socioekonomisk status är tydligast vid PDT, visar en ny svensk studie.

Klienters socioekonomiska status, mätt med såväl objektiva som subjektiva mått, påverkar hur bra klienten upplever den terapeutiska alliansen vid psykoterapi. Det visar en ny studie av psykologiforskare vid Lunds universitet. Klienter med en högre socioekonomisk status tenderade att bedöma alliansen med terapeuten som bättre än vad de klienter gjorde som hade en lägre socioekonomisk status. Dessutom identifierade de sig lättare med sina terapeuter och upplevde oftare att terapeuten kände igen sig i dem själva.

För att bedöma den objektiva socioekonomiska statusen fick deltagarna uppge högsta utbildningsnivå och genomsnittlig månadsinkomst, samt föräldrars högsta utbildningsnivå. För att mäta den subjektivt upplevda socioekonomiska statusen fick deltagarna placera sig själva på en skala mellan 1 och 7, där 7 innebar gruppen med bäst ekonomi, högst utbildning och mest prestigefulla jobb (McArthur Scale of Subjective Social Status).

Den terapeutiska alliansen mättes med en svensk version av frågeformuläret Working Alliance Inventory (WAI-SR), som enligt forskarna är det oftast använda måttet på terapeutisk allians.

Förutom att klienter med hög socioekonomisk status bedömde alliansen som bättre, och identifikationen med terapeuten högre, visade resultaten bland annat att klienter med lägre socioekonomiskt status upplevde att deras sociala situation var ett hinder i terapin. De hade även en tendens att tro att terapeuten såg klientens sociala situation som ett hinder för en effektiv psykoterapi.

Skillnaderna mellan socioekonomisk status och synen på terapeutisk allians, liksom klientens uppfattning att den sociala statusen kunde uppfattas av terapeuten som ett hinder för att bedriva en effektiv psykoterapi, var tydligare vid PDT än vid KBT. Däremot fanns det ingen signifikant skillnad mellan PDT och KBT i variabeln grad av identifiering mellan klient och terapeut. De skillnader mellan PDT och KBT som framkom kan, enligt forskarna, eventuellt spegla hur väl behandlingsformerna och terapeuternas agerande under terapin stämmer överens med preferenser och förväntningar beroende på klientens bakgrund.

Resultaten pekar förvisso på ett samband mellan socioekonomisk status och upplevs styrka i den terapeutiska alliansen, men det går inte att utesluta att det finns variabler som inte undersökts i studien som leder till skillnaderna, skriver forskarna bakom studien. Det kan exempelvis handla om skillnader i svårighetsgraden i klientens problematik.

I studien deltog 217 personer, majoriteten kvinnor, som antingen genomgick en psykoterapeutisk behandling eller genomgått en sådan någon gång under de senaste tolv månaderna. Rekryteringen gjordes via bland annat utvalda Facebook-grupper och annonsering i primärvården. Medelåldern var omkring 30 år.

Studien Socioeconomic status and the therapeutic alliance: An empirical investigation using structural equation modelling är publicerad i tidskriften Journal of Clinical Psychology, december 2021.

Fler artiklar

  • Från hudfärg till sexuell läggning
  • Övergångar vid terapi - en blind fläck
  • Vill avdramatisera misstagen

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

“Vi fick tag på stora namn”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in