• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2026
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Kognitiv långtidseffekt hos mammor som ammat

Kognitiv långtidseffekt hos mammor som ammat

30 november 2021 publicerad av Peter Örn

Amning har en skyddande kognitiv effekt hos mamman även efter menopaus, visar en ny studie som analyserat amningens långtidseffekt på hjärnan.

Att det finns ett samband mellan amning och bland annat minskad stress, risk för förlossningsdepression och barnets anknytning har visats i flera studier. Dessutom tillkommer flera fysiska positiva effekter av amning, såsom minskad risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

I en ny publicerad studie ville forskare ta reda på om amning även kan ha långsiktiga kognitiva effekter hos mamman. Underlaget var en grupp kvinnor som deltagit i två randomiserade kontrollerade 12-veckors kliniska prövningar vid University of California i Los Angeles.

115 kvinnor över 50 år valde att delta i studien, varav 64 hade identifierats som deprimerade och 51 som icke-deprimerade. Alla deltagare genomförde psykologiska tester som mätte en exekutiva funktioner inom fyra domäner: inlärningsförmåga, minne, exekutiva funktioner samt hastighet att bearbeta information. De besvarade också frågor om reproduktiv livshistoria, till exempel antalet fullständiga och ofullständiga graviditeter, hur lång tid de ammade varje barn samt ålder vid klimakteriet. Ingen av deltagarna hade diagnosticerats med demens eller psykiatriska diagnoser som till exempel bipolär sjukdom, alkohol- eller drogberoende eller annat tillstånd som behandlades med psykofarmaka.

65 procent av de kvinnor som identifierades som icke-deprimerade hade ammat sina barn tidigare i livet och samtliga rapporterade minst en fullgången graviditet. Bland kvinnor som identifierades som deprimerade hade 44 procent ammat sina barn och cirka 58 procent hade minst en fullgången graviditet tidigare i livet.

De psykologiska testerna visade att de kvinnor som ammat och som identifierades som icke-deprimerade presterade bättre på samtliga kognitiva deltester än kvinnor som inte ammat sina barn. Men i gruppen deprimerade kvinnor fanns det för endast två domäner, exekutiv funktion och snabbhet att bearbeta information, ett signifikant samband med amning.

Forskarna fann dessutom att det fanns ett samband mellan hur lång tid som deltagarna ammat och resultaten i de kognitiva testerna, och att de som ammat längst hade de bästa resultaten.

Studien Women who breastfeed exhibit cognitive benefits after age 50 är publicerad i tidskriften Evolution, Medicine & Public Health, oktober 2021.

Fler artiklar

  • Bortom vila och återhämtning – mot mer nyanserade perspektiv på stress och utmattning
  • Rädsla hos mammor med IF att berätta om behov
  • "Därför har vi begränsad kunskap om utmatttningssyndrom"

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Kennedy kan skynda på utvecklingen

Psykedelika kan bli verklighet – oavsett det vetenskapliga stödet.

Fråga förbundet

Har jag rätt till löneförhandling?

Ta kommandot i diskussionen, råder Evelina Lundström.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Följ oss

Nyheter

Bortom vila och återhämtning – mot mer nyanserade perspektiv på stress och utmattning

Frestelsen att diagnostisera makten

Mellanhänder dumpar lönerna för psykologer

Nu flyttar vi fram positionerna

Forskare: Psykodynamisk terapi bör rekommenderas starkare

Kritik mot terapibolaget: “Business snarare än behov”

Psykologtidningen ges ut av…


Sveriges Psykologförbund

© 2026 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in