• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Fysisk träning dämpar ångestsymtom

Fysisk träning dämpar ångestsymtom

9 november 2021 publicerad av Peter Örn

Fysisk träning har en dämpande effekt på ångestsymtom även när ångesten är kronisk, visar en studie ledd av forskare vid Göteborgs universitet. Ju mer intensiv träningen är desto mer ångestdämpande är den. 

Tidigare studier av fysisk träning har visat tydliga symtomförbättringar vid depression. Men det har saknats en entydig bild av hur personer med ångest påverkas vid fysisk träning. Den nu genomförda studien, baserad på 286 patienter med ångestsyndrom, är den hittills största.

Deltagarna är rekryterats från primärvården i Göteborg och norra Halland. Hälften av patienterna hade levt med ångest i minst tio år. Medelåldern var 39 år och 70 procent var kvinnor.

De som lottades till gruppträning under tolv veckor med antingen måttlig eller mer intensiv fysisk träning fick påtagligt minskade symtomen av ångest, även vid kroniska tillstånd. De flesta gick från hög ångestnivå vid start till låg ångestnivå efter tolv veckor. Ju högre träningsintensitet desto större förbättring i ångestsymtom De som tränade på måttlig nivå ökade chanserna till förbättrade symtom på ångest med faktor 3,62. Motsvarande faktor för de som tränade mer intensivt var 4,88.

Båda behandlingsgrupperna hade 60 minuter långa träningspass tre gånger i veckan under ledning av fysioterapeut. Både konditions- och styrketräning ingick. Efter uppvärmning vidtog cirkelträning på tolv stationer i 45 minuter, följt av nedvarvning och stretchning. Gruppen som tränade på måttlig nivå skulle uppnå cirka 60 procent av maxpuls. Graden av ansträngning skulle skattas till lätt eller måttlig. Gruppen som tränade mer intensivt skulle ligga på 75 procent av maxpuls, med en ansträngningsgrad som uppfattades som hög.

Standardbehandling för ångest är KBT och psykofarmaka. Men det är vanligt med läkemedelsbiverkningar och att patienter med ångestsjukdom inte svarar på den medicinska behandlingen.

”Läkare inom primärvården behöver behandlingar som är individualiserade, har få biverkningar och är lätta att ordinera. Modellen med tolv veckors fysisk träning, oavsett intensitet, är en effektiv behandling som oftare bör göras tillgänglig inom primärvården för personer med ångestproblem”, kommenterar Maria Åberg resultatet i ett pressmeddelande. Hon är docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, specialistläkare i allmänmedicin inom Regionhälsan i Västra Götalandsregionen och korresponderande författare i studien.

Studien Effects of exercise on symptoms of anxiety in primary care patients – A randomized controlled trial är publicerad i Journal of Affective Disorders.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • "Bland samer är normen att vara stark"
  • Autism på modet

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in