Ökad kunskap om samsjuklighet och behandlingar av olika diagnoser bör prioriteras inom Bup heldygnsvård, anser patienter, anhöriga och vårdpersonal.
I Sverige vårdas varje år omkring 2 500 barn inom Bup heldygnsvård. Majoriteten är tonåringar, och flickor dominerar. Vissa vårdas i upp till flera månader. Nu har Socialstyrelsen tillsammans Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, inlett att samverkansprojekt för att identifiera viktiga kunskaps- och utvecklingsbehov inom Bup heldygnsvård. Bakgrunden är ett regeringsuppdrag att bland annat stärka det nationella utvecklingsarbetet.
Som ett delprojekt har patienter, anhöriga och vårdpersonal fått uppge vilka områden som främst bör prioriteras i det fortsatta utvecklingsarbetet. Det som prioriterar högst är ökad kunskap om behandling av olika diagnoser, problematik och samsjuklighet, till exempel ätstörningar, självskadebeteende och autism. Även ökad kunskap om bemötande och förhållningssätt bör prioriteras, liksom hur innehållet i heldygnsvården kan utvecklas för att vara meningsfull. Även en ökad kunskap om hur en samverkan mellan olika aktörer utanför sjukvården ska organiseras uppges som ett prioriterat område.
Med en något lägre prioritet, men ändå viktiga områden enligt patienter, anhöriga och vårdpersonal, är bland annat ökad kunskap om effekten av olika tvångsåtgärder, såsom sondmatning, och om betydelsen av vårdtidens längd. Även vilket stöd anhöriga bör få vid en pågående inläggning inom Bup heldygnsvård uppges som ett viktigt område.
En slutsats i rapporten är att det krävs ny forskning eller kunskapssammanställningar inom vissa av de uppgivna prioriteringsområdena, till exempel när det handlar om effekten av olika behandlingar.
Tanken är att resultatet ska användas av beslutsfattare på olika nivåer vid styrning och utveckling av vården.
Lär hela rapporten Prioriterade behov av kunskap och utveckling inom BUP heldygnsvård.
