• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Förmågan till social uppmärksamhet en fråga om ålder

Förmågan till social uppmärksamhet en fråga om ålder

12 augusti 2021 publicerad av Peter Örn

Tonåringar och äldre är mindre fokuserade än unga vuxna på att vara socialt uppmärksamma, visar en studie som mätt benägenheten till uppmärksamhet för andra.

Att vara socialt uppmärksam, som att tolka andras ansiktsuttryck, röstläge och kroppsspråk, är grundläggande för att interagera socialt. Det påverkar såväl förmågan att känna empati som det egna välbefinnandet.

Nu visar en studie av forskare vid University of Kent att förmågan, eller viljan, för att vara socialt uppmärksam förändras under livet. Personer i åldern 20 till 40 år uppvisar störst förmåga, medan yngre i åldern 10 till 19 samt äldre i åldern 60 till 80 år uppvisar en mindre förmåga till det.

Deltagarna i studien studerades med hjälp av speciella glasögon som mätte ögonrörelserna i två verkliga situationer, dels vid ett personligt samtal ansikte mot ansikte, dels när de skulle navigera i en i en fysisk miljö. I den första delstudien använde de yngsta och de äldsta deltagare mindre tid till att titta på samtalspartnerns ansikte och mer tid till att fokusera på bakgrunden, än deltagare i åldern 20 till 40 år.

I den andra delstudien använde de yngsta och de äldsta mindre tid till att möta andras ansikten när de navigerade sig fram på ett livligt universitetsområde, jämfört med de andra deltagarna. I den senare studien kan det förklaras av att de yngsta och äldsta upplevde det mer utmanande att ta sig fram i den främmande miljön, och försökte hantera det genom att bland annat undvika den socialt komplexa information som andra ansiktsuttryck kan förmedla, uppger forskarna bakom studien.

Genom att fokusera mindre på andra personers ansikten och mer på omgivningen gör att de yngsta och äldsta grupperna riskerar att missa viktiga sociala signaler, uppger forskarna. Det kan i sin tur leda till en sämre förmåga till social interaktion och försämrade möjligheter att interagera med andra. Den yngre gruppen utvecklar fortfarande den sociala förmågan i kontakten med bland annat föräldrarna. Men för de äldre kan en minskad social uppmärksamhet leda till social isolering, ensamhet och en försämrad hälsa.

Studien Tracking developmental differences in real-world social attention across adolescence, young adulthood and older adulthood är publicerad i Nature Human Behaviour.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer