Distansundervisningen under pandemin har inte påverkat universitetsstudenters psykiska hälsa negativt, inte heller bland studenter som innan pandemin uppgav sömnsvårigheter och psykisk ohälsa. Det visar en ny studie.
Minskade sociala kontakter och distansundervisning under pandemins första sex månader påverkade inte den psykiska hälsan negativt bland universitetsstuderande. Det visar en ny publicerad studie av forskare vid Karolinska institutet och Sophiahemmet Högskola.
I studien har drygt 1 800 studenter vid sex universitet ingått. Resultaten bygger på självrapporterad depression, ångest och stress. Under pandemins första tre månader var genomsnittsnivåerna på symtomen stabila, jämfört med innan pandemin. Under sommarmånaderna sjönk nivåerna något. Den förändringen kan vara relaterad till säsongsvariationer i psykiskt mående, tror forskarna.
Studiens förstaförfattare, psykologen och doktoranden Fred Johansson vid Sophiahemmet Högskola, uppger i ett pressmeddelande att det inte går att dra några säkra slutsatser varför studenternas psykiska hälsa är oförändrad. Tidigare studier under pandemin har visat motstridiga resultat och det behövs fler studier för att kunna dra slutsatser om det psykiska måendet.
Forskarna tittade även närmare på hälsoutvecklingen bland studenter som rapporterat sömnproblem, ensamhet och psykisk ohälsa innan pandemin bröt ut, eftersom forskarna befarade att dessa var särskilt sårbara för effekterna av social distansering. De hade under pandemins första månader inte en sämre utveckling jämfört med studenter utan sådana problem.
Studien Depression, Anxiety and Stress among Swedish University Students Before and During Six Months of the COVID-19 Pandemic: A Cohort Study är publicerad online i Scandinavian Journal of Public Health.
