Talet om en stark polarisering i samhället har inget stöd i forskning, visar en ny studie med svenskt deltagande. Men det kan finnas politiska intressen att bevara den bilden.
Redan år 2019 visade en studie från USA att bilden av en stark polarisering mellan republikaner och demokrater var kraftigt överdriven. Nu har en ny studie, som syftade att replikera den från 2019 men som nu inkluderade hela 26 länder och drygt 10 200 deltagare, visat att den överdrivna uppfattningen om polarisering mellan olika politiska läger återkommer i stort sett i alla deltagande länder.
Bland de 83 medförfattarna finns både psykologstudenter, doktorander och lektorer. För svenskt vidkommande var det Joakim Nelsson, i dag PTP-psykolog i Västerås, som höll i datainsamlingen.
– Vi såg en signifikant effekt i 25 av de 26 länderna. Och Sverige var ett av de länder med mest robust resultat till följd av ett förhållandevis stort antal deltagare, säger Joakim Nelsson.
I korthet handlar det om vad man själv tror att motståndarsidan uppfattar om dig eller dina politiska förslag, och vad motståndarsidan faktiskt anser.
– Upplägget i Sverige var att du först fick placera dig politiskt: höger, vänster eller vet ej/annan. Sedan fick du till exempel ta ställning till ett politiskt förslag och på en skala skatta hur negativt du tror att motståndarsidan ställer sig till förslaget, i de fall förslaget missgynnade motståndarsidan. Skattningarna jämfördes med de skattningar motståndarsidan gjorde av förslaget och på gruppnivå tenderar du då att kraftigt överdriva motståndaren negativa ståndpunkter, säger Joakim Nelsson.
Frågorna varierade beroende på deltagande land. I Sverige handlade det om politisk tillhörighet, i vissa andra länder handlade det om ja eller nej till EU, eller, som i Puerto Rico, för eller emot politiska partier med olika syn på självständighet från USA. Det viktiga var att det fanns två läger i den aktuella frågan.
– Resultaten i de 25 länder med signifikant effekt var de samma oavsett vilken uppdelning det handlade om. Och det var ingen skillnad i felaktig skattning av motståndarnas inställning beroende på vilket läger du själv tillhör, till exempel politisk höger- eller vänstersida som vi använde i Sverige, säger Joakim Nelsson.
När deltagare blev ombedda att uppskatta vad någon annan från den egna gruppen tycker om sådana förslag från motståndarsidan som skulle kunna missgynna egna sidan, så fanns det även där en viss överdrift av negativa reaktioner.
– Överdriften var dock inte lika stark som då det handlade om den andra gruppen.
Bland de hypoteser som förs fram till att vi överskattar polariseringen och motståndarsidans negativa ståndpunkter till de förslag du själv företräder är stereotyper om såväl din egen grupp som motståndaren. Gruppledare förstärker även dessa stereotyper i syfte att stärka den egna gruppen eller motivera ageranden som kan missgynna den andra gruppen.
– Med information och en öppen diskurs kan man hitta en mer gemensam hållning och skapa möjligheter att samverka. Samtidigt kan det finnas ett intresse bland politiker av att öka känslan av polarisering i en strävan att stärka den egna grupptillhörigheten, säger Joakim Nelsson, och fortsätter:
– Jag tycker att inte minst massmedia har ett stort ansvar för att inte rapportera som om polariseringen är starkare än vad den bevisligen är i verkligheten.
Replikationsstudien The general fault in our fault lines är publicerad online i Nature Human Behaviour den 22 april. Originalstudien från 2019, Inaccurate group meta-perceptions drive negative out-group attributions in competitive contexts, publicerades i samma tidskrift.
