• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » »Sociala faktorer bakom könsskillnaden«

»Sociala faktorer bakom könsskillnaden«

4 maj 2021 publicerad av Peter Örn

Psykologiprofessorn Michelle Lafrance pekar på sociala faktorer och diskriminering som förklaringar till könsskillnader vid depression.

Michelle Lafrance är professor i psykologi och forskare vid St. Thomas University i Fredericton i Kanada. Hon har skrivit flera böcker och forskningsrapporter om kvinnors depression.

– Naturligtvis är män och kvinnor biologiskt olika, men vad ska jag använda den kunskapen till? Att reducera oss till statiska variabler gör att vi missar målet. Fattigdom, våld och diskriminering är välkända prediktorer för kvinnors psykiska lidande och det är på det planet vi måste arbeta, säger hon.

Michelle Lafrance

Hennes ansats i forskningen om depression bland kvinnor är uttalat socialpolitisk och feministisk, och hon är kritisk till den medikalisering av kvinnors lidande som hon menar att diagnosmanualer som DSM bidrar till.

– Den stora faran med DSM är att den bygger på individuell patologi, att den pekar ut kvinnan och frågar »vad är det för fel på dig?«. Som kliniker måste du se på lidandet i en kontext och ha ett socialt kritiskt förhållningssätt. Vi vet till exempel att fattigdom utgör en av de starkaste prediktorerna för depression, säger hon.

Det bästa manualer som DSM kan användas till är för att hjälpa kvinnor att sätta ett namn på lidandet, att bekräfta det och kanske påvisa allvarlighetsgraden, menar Michelle Lafrance.

– Många kvinnor går alltför länge med sitt lidande utan att få hjälp, säger hon.

Könsskillnaderna vid depression, och tillståndet depression som sådant, borde bli en prioriterad fråga för forskningen, anser Michelle Lafrance. Även för psykologiforskningen. Depression svarar globalt sett redan för de största ohälsotalen och utvecklingen går åt fel håll.

– Det kräver vår uppmärksamhet. Det är en fråga för alla från epidemiologer, sociologer, socialarbetare, antropologer till genusforskare och psykologer.

Själv bedriver hon bland annat ett forskningsprojekt om depression bland vårdgivare av äldre.

– Vi vet att depression är omfattande i den här gruppen och det mesta av det här arbetet utförs av kvinnor. Mina målsättningar på sikt är att bidra till att förändra det system den här gruppen verkar i och på så sätt underlätta för den här gruppen, säger hon.

Psykologerna kan ta en ledande roll i ett större och långsiktigt förändringsarbete, tror Michelle Lafrance.

– Det är vi psykologer som i vårt kliniska arbete möter effekterna av social orättvisa. Vi måste arbeta såväl individuellt som på ett socialt och politiskt plan för att påverka de faktorer som leder till lidande, säger hon.

Just nu är möjligheterna större än på mycket länge, anser hon, och pekar på rörelser som #metoo och Black Lives Matter.

– Vi befinner oss i en riktigt intressant tid, i en social revolution där vi verkligen lyfter fram diskriminering och orättvisor. Allmänheten har vaknat upp för dessa frågor och det är en perfekt möjlighet för psykologer att ta ledningen och göra skillnad, säger Michelle Lafrance, och fortsätter:

– I stället för att leta efter vad som är fel hos kvinnor måste vi fråga oss vad som är fel i kvinnors liv.

 

Nätverk för kritisk psykologi

Michelle Lafrance är medgrundare av nätverket Critical Psychology Network – Canada. Nätverkets målsättning är att komma bort från många av de vedertagna synsätten kring psykologi och psykisk ohälsa, och fokusera mer på psykologins roll i ett socialt sammanhang och möjligheter att bidra till positiva sociala förändringar. Hon är även medlem i International Society of Critical Health.

Bland hennes böcker, som författare eller medförfattare, finns Women and Depression (Taylor and Francis, 2008) och Women Voicing Resistance (Taylor and Francis, 2014).

Fler artiklar

  • Depressionsdiagnos – en fråga om rätt kön? 
  • »Vi behöver ett mer könsanpassat anslag«
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in