Vad utmärker ett aktivt och relevant förbund.? Att dess ordförande hamnar på medias topplistor över synlighet? Eller blir känd för en viss sorts röst och och ett visst förhållningssätt? Att förbundets förtroendevalda efterfrågas i olika politiska samman-hang? Att förbundet blir känt på den opinions-bildande arenan – eller är det viktigare vad man blir känd för? Kanske handlar det mer om att den inre organisationen präglas av samsyn och samhandlande? Eller att förbundets medlemmar systematiskt involveras i politik och prioriterade frågor och själva tar initiativ till input och påverkan? Vad i en facklig och professionsföre-trädande organisation bör styras top-down och vad bör styras bottom-up? Sådant funderar jag mycket på.
I de professionella sammanhang jag tidigare uppnått förtroende och mandat har »Hur?« varit en mer relevant fråga än »Var?« och »Vad?« Ofta diskuterar vi en hel del om vad vi ska tycka och var eller till vem vi vill framföra dessa budskap men en minst lika viktig fråga är hur vi vill framstå och hur vi menar att vi kan bidra.
Ett verktyg vi har i vårt förbund för att uppmuntra aktivitet och delaktighet är aktivitetsbidrag som alla förbundets förening-ar studentföreningar och nätverk kan söka. Det finns även möjlighet att ansöka om medel för prioriterade aktiviteter som tidigare har inneburit aktiviteter som ligger i linje med förbundsstyrelsens prioriterade områden. På förbundsstyrelsens sen-aste möte när vi diskuterade detta landade vi i att försöka skapa ett incitament för att vända på modellen och uppmuntra medlemmar och organ att med koppling till det politiska inriktningsdokument som kongressen antog för mandatperioden själva formulera hur man vill bidra och jobba med ett visst område eller en viss fråga. På det sättet hoppas vi att förbundets politik kan bli relevant för fler och att förbundsstyrelsen kan få värdefull input från olika föreningar och medlemmar till förbundets centrala påverkansarbete. Ett försök att stärka det ömsesidiga utbytet mellan lokal och central nivå.
