• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Positiv utveckling hos barn med autism

Positiv utveckling hos barn med autism

31 mars 2021 publicerad av Peter Örn

Många yngre barn med autism utvecklas mer än vad man tidigare trott på en rad områden, visar en studie som använt en unik design. Men familjesituationen spelar en viktig roll. Resultaten öppnar upp för nya sätt att tänka kring interventioner för barn med autism, enligt forskarna

I en av de största longitudinella studierna i sitt slag har drygt 270 barn (86 procent pojkar) med diagnosticerad autismspektrumtillstånd (AST) följts från det att de var mellan två och cirka fem år till dess att de fyllt tio år. Barnen rekryterades från en rad kanadensiska kliniker tidigt efter diagnosen.

Till skillnad från de flesta andra studier på området, då utvärderingar som regel fokuserat på förekomst/frånvaro av AST-symtom och kognitiva förmågor och med ”bra resultat” som utfallsmått, är den kanadensiska studien unik på flera sätt. Forskarna har bland annat varit mer intresserade av utvecklingen över tid hos det enskilda barnet, och använt ”bra färdigheter” (doing well) som utfallsmått för kriterier som är mer oberoende av AST-symtom och kognitiv förmåga.

Kompetensnivå och utveckling baserades på fem områden: kommunikation, socialisering, aktiviteter i vardagen samt emotionell hälsa (internalisering och externalisering). Analyserna gjordes mellan 2018 och 2020. Resultaten visade att omkring 80 procent av barnen uppvisade en utveckling eller färdigheter på minst ett av dessa områden, 23 procent på fyra av fem områden.

Genom att använda annorlunda kriterier förändras föreställningen om vad framsteg hos dessa barn innebär till att bli mer nyanserad och holistisk, uppger forskarna bakom studien. Om narrativet förskjuts från att baseras på brister till att mer handla om utveckling och framsteg (bra färdigheter) kan det utgöra en grund för en fortsatt stegvis utveckling under hela livet.

Sociala faktorer och miljöaspekter i relation till barns utveckling har studerats mycket. Dock inte när det specifikt handlar om barn med AST. En parameter i den kanadensiska studien var därför familjesituationen. Resultatet visade att familjens ekonomi samt familjefunktion (till exempel kommunikationen och det stöd som familjemedlemmarna visar varandra) var viktiga prediktorer för hur bra barnen utvecklades. God familjeekonomi var bland annat förenat med utvecklad förmåga att externalisera hos barn med AST (enligt checklistan CBCL), en god familjefunktion var bland annat förenat med en utvecklad förmåga till socialisering (enligt VABS-II).

Resultaten öppnar upp för nya sätt att tänka kring interventioner för barn med AST, uppger forskarna, både när det handlar om mer flexibla och skräddarsydda insatser till barnen och olika sätt att ge riktat stöd till familjerna. Ett parallellt stöd till familjen vid planeringen av åtgärder för barnet kan öka möjligheten för barnets successiva utveckling i livet, menar de.

Ett viktigt nästa steg på AST-området är att uppnå konsensus om vad som ska anses att vara ”bra färdigheter” vid olika utvecklingssteg, skriver forskarna. En sådan konsensus skulle kunna ligga till grund för både utfallsmått vid framtida studier, då även sociala faktorer bör vägas in i större utsträckning, och för nya rutiner i hälso- och sjukvården.

Studien Association of Child and Family Attributes With Outcomes in Children With Autism är publicerad i JAMA Psychiatry. Den har letts av forskare vid The Hospital for Sick Children (SickKids) and the Centre for Addiction and Mental Health (CAMH) i Toronto, Kanada.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer