• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · »Ingen stor förändring av den psykiska hälsan under pandemin«

»Ingen stor förändring av den psykiska hälsan under pandemin«

10 februari 2021 publicerad av Peter Örn

– Utmaningen är att kunna ta beslut baserat på studier med bristande kvalitet, säger Anna Bessö på Folkhälsomyndigheten. Hon leder avdelningen som tar fram kunskapsunderlag om pandemins effekter på den psykiska hälsan.

När Folkhälsomyndigheten går ut med nya rekommendationer spelar befarade negativa psykologiska hälsoeffekter en viktig roll.

– Det gällde inte minst då vi ändrade rekommendationerna för personer 70 år och äldre. Då hade vi tagit fram en särskild rapport som underlag, säger Anna Bessö.

Anna Bessö

Hon är chef för avdelningen Livsvillkor & levnadsvanor. Den ska se till att myndighetens beslut vilar på det bästa tillgängliga kunskapsunderlaget om tänkbara psykologiska hälsoeffekter. Men ofta har det varit svårt att hitta studier med god vetenskaplig kvalitet.

– Det kan kännas som att pandemin pågått en lång tid, men sett ur ett forskningsperspektiv är den väldigt kort, säger Anna Bessö.

Nu börjar det publiceras allt fler studier både svenska och utländska som har undersökt pandemins effekter på befolkningens psykiska hälsa. Men det går ofta lite för fort, menar Anna Bessö.

– Det får konsekvenser på kvaliteten. Är studierna inte tillräckligt välgjorda så kan vi inte använda oss av dem, säger hon.

I rapporten Påverkar covid-19-pandemin befolkningens psykiska hälsa? (november 2020), som är en litteraturöversikt, konstaterar myndigheten att det finns få publicerade vetenskapliga studier med god kvalitet. Dessutom sa ingen av studierna något om orsakssamband och ingen var gjord i Sverige. Slutsatserna i rapporten blev ganska vaga med formuleringar som att psykiska besvär tycks ha ökat och det psykiska välbefinnandet verkar ha minskat.

Även då Folkhälsomyndigheten den 22 oktober tog beslut om ändrade rekommendationer för personer 70 år och äldre, som till stor del vilade på myndighetens rapport Konsekvenser för personer 70 år och äldre av smittskyddsåtgärder mot covid-19 (oktober 2020), var det glest med vetenskapligt underlag. Endast en svensk studie ingick, med data från en befolkningsundersökning som genomfördes under pandemins tidiga skede.

– När det vetenskapliga underlaget var så begränsat ville vi göra egna fördjupningar. Vi använde bland annat information från 1177 Vårdguiden, Novis beteendeundersökningar och vår egen webbpanel Hälsorapport. Dessutom förde vi dialoger med flera organisationer och med psykiatrin i Stockholm, säger Anna Bessö.

I rapporten konstateras att andelen med depressiva symtom och sömnsvårigheter har ökat bland personer 70 år och äldre under pandemin, men att det vetenskapliga underlaget främst gäller länder med tuffare nedstängningar än i Sverige.

– De flesta i den åldersgruppen i Sverige mår ganska bra. Visst förekommer det en del oro, men det är ju naturligt under en pandemi. En fördjupad analys visar dock att det finns undergrupper som drabbats hårdare än andra, berättar Anna Bessö.

Sociala skillnader och den egna hälsan före pandemin är faktorer som kan leda till en försämrad psykisk hälsa bland personer 70 år och äldre.

– Har man till exempel en annan sjukdom i grunden kan det bli svårare att interagera med omvärlden och att komma ut. Dessutom är tillgången till digital teknik för att kommunicera med anhöriga och vänner en viktig hälsofaktor, säger hon.

Folkhälsomyndigheten har inte gjort någon motsvarande fördjupad analys bland ungdomar som för gruppen 70 år och äldre. En sådan pågår och ska presenteras under våren. Däremot finns det data gällande ungdomar från 16 år i webbpanelen Hälsorapport och enkäten Hälsa på lika villkor.

– Där ser vi inga stora förändringar mot tidigare. Många uppger en lättare form av oro och en viss påverkan på levnadsvanorna. Min övergripande bild för befolkningen är att pandemin inte lett till en ökad psykisk ohälsa. Det är den stora bilden, för vissa särskilt utsatta grupper har den inneburit negativa hälsoeffekter säger Anna Bessö och tillägger:

– Förändrade livsvillkor för vissa grupper till följd av pandemin, såsom ökad arbetslöshet, kan naturligtvis leda till negativa hälsoeffekter på sikt.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Fokusera på likheterna”

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

KBT och PDT ger samma långtidseffekt vid panikångest

Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter

»En situation som saknar motstycke«

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro

Hälften av psykologstudenterna mer nedstämda

Valet är lätt, Ulf

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer