– Utmaningen är att kunna ta beslut baserat på studier med bristande kvalitet, säger Anna Bessö på Folkhälsomyndigheten. Hon leder avdelningen som tar fram kunskapsunderlag om pandemins effekter på den psykiska hälsan.
När Folkhälsomyndigheten går ut med nya rekommendationer spelar befarade negativa psykologiska hälsoeffekter en viktig roll.
– Det gällde inte minst då vi ändrade rekommendationerna för personer 70 år och äldre. Då hade vi tagit fram en särskild rapport som underlag, säger Anna Bessö.
Hon är chef för avdelningen Livsvillkor & levnadsvanor. Den ska se till att myndighetens beslut vilar på det bästa tillgängliga kunskapsunderlaget om tänkbara psykologiska hälsoeffekter. Men ofta har det varit svårt att hitta studier med god vetenskaplig kvalitet.
– Det kan kännas som att pandemin pågått en lång tid, men sett ur ett forskningsperspektiv är den väldigt kort, säger Anna Bessö.
Nu börjar det publiceras allt fler studier både svenska och utländska som har undersökt pandemins effekter på befolkningens psykiska hälsa. Men det går ofta lite för fort, menar Anna Bessö.
– Det får konsekvenser på kvaliteten. Är studierna inte tillräckligt välgjorda så kan vi inte använda oss av dem, säger hon.
I rapporten Påverkar covid-19-pandemin befolkningens psykiska hälsa? (november 2020), som är en litteraturöversikt, konstaterar myndigheten att det finns få publicerade vetenskapliga studier med god kvalitet. Dessutom sa ingen av studierna något om orsakssamband och ingen var gjord i Sverige. Slutsatserna i rapporten blev ganska vaga med formuleringar som att psykiska besvär tycks ha ökat och det psykiska välbefinnandet verkar ha minskat.
Även då Folkhälsomyndigheten den 22 oktober tog beslut om ändrade rekommendationer för personer 70 år och äldre, som till stor del vilade på myndighetens rapport Konsekvenser för personer 70 år och äldre av smittskyddsåtgärder mot covid-19 (oktober 2020), var det glest med vetenskapligt underlag. Endast en svensk studie ingick, med data från en befolkningsundersökning som genomfördes under pandemins tidiga skede.
– När det vetenskapliga underlaget var så begränsat ville vi göra egna fördjupningar. Vi använde bland annat information från 1177 Vårdguiden, Novis beteendeundersökningar och vår egen webbpanel Hälsorapport. Dessutom förde vi dialoger med flera organisationer och med psykiatrin i Stockholm, säger Anna Bessö.
I rapporten konstateras att andelen med depressiva symtom och sömnsvårigheter har ökat bland personer 70 år och äldre under pandemin, men att det vetenskapliga underlaget främst gäller länder med tuffare nedstängningar än i Sverige.
– De flesta i den åldersgruppen i Sverige mår ganska bra. Visst förekommer det en del oro, men det är ju naturligt under en pandemi. En fördjupad analys visar dock att det finns undergrupper som drabbats hårdare än andra, berättar Anna Bessö.
Sociala skillnader och den egna hälsan före pandemin är faktorer som kan leda till en försämrad psykisk hälsa bland personer 70 år och äldre.
– Har man till exempel en annan sjukdom i grunden kan det bli svårare att interagera med omvärlden och att komma ut. Dessutom är tillgången till digital teknik för att kommunicera med anhöriga och vänner en viktig hälsofaktor, säger hon.
Folkhälsomyndigheten har inte gjort någon motsvarande fördjupad analys bland ungdomar som för gruppen 70 år och äldre. En sådan pågår och ska presenteras under våren. Däremot finns det data gällande ungdomar från 16 år i webbpanelen Hälsorapport och enkäten Hälsa på lika villkor.
– Där ser vi inga stora förändringar mot tidigare. Många uppger en lättare form av oro och en viss påverkan på levnadsvanorna. Min övergripande bild för befolkningen är att pandemin inte lett till en ökad psykisk ohälsa. Det är den stora bilden, för vissa särskilt utsatta grupper har den inneburit negativa hälsoeffekter säger Anna Bessö och tillägger:
– Förändrade livsvillkor för vissa grupper till följd av pandemin, såsom ökad arbetslöshet, kan naturligtvis leda till negativa hälsoeffekter på sikt.
