Den problematiska skolfrånvaron har ökat under pandemin. Det visar Psykologtidningens enkät som skickats ut till skolpsykologer i landet.
– Jag är mycket oroad, säger psykologen Malin Gren Landell.
Text: Maria Jernberg
Ännu saknas nationella undersökningar eller data rörande situationen, men i enkäten svarar en majoritet av psykologerna att problematisk frånvaro ökat på deras skolor sedan våren 2020.
Malin Gren Landell, som 2016 ledde den statliga utredningen Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, träffar regelbundet skolpersonal i sitt arbete.
– Jag hör att de elever som innan pandemin hade en riskfylld frånvaro hamnar i frånvaro igen. Berättelserna pekar också på en ökning som kommer av att fler har en familjemedlem hemma. Då är det mysigare att stanna där. Vi vet sedan tidigare att barn som under dagtid har en förälder eller ett syskon i hemmet är överrepresenterade i statistiken.
Nils Högmo är verksamhetsansvarig skolpsykolog i Järfälla. Han beskriver en förvirring runt de växlande rekommendationerna.
– Både föräldrar och lärare tar det säkra före det osäkra, för vad gäller nu? Barn hålls hemma och skickas oftare hem. Det är svårare att ta strid för att eleven verkligen ska komma till skolan.
För elevhälsoteamen har det varit besvärligt att skilja vad som är en strikt efterlevnad av de allmänna råden från ett begynnande undvikande av skolan.
– Särskilt med yngre elever som vi inte hunnit lära känna. Ofta fokuserar diskussionen på högstadieungdomar men problematisk frånvaro finns redan i lågstadiet och kan vara förödande. Barnet ska då skapa sig en roll som elev och bli delaktig i klassen.
Forskning ger starka belägg för att frånvaro predicerar mer frånvaro.
– Det blir en uppförsbacke att komma tillbaka. Vardagen är skönare hemma – godare käk och sovmorgon. När man varit borta ett tag börjar man oroa sig för att ha kommit efter, man känner pressen redan innan man är tillbaka, säger Malin Gren Landell.
Ur ett motivationsperspektiv ser Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap, flera förklaringar till att den problematiska frånvaron vuxit.
– När vi ska leva på distans blir det lättare att koppla bort sig från gemenskapen och välja att inte vara med. Skolan är obligatorisk men i någon mening upplevs den friare under pandemin.
Samhörighet, att ställa upp för varandra och vara del av något större är annars viktiga motivatorer.
– Som lärare tror jag att man behöver jobba med att uppmärksamma allas närvaro, alla är viktiga. Om en elev saknas, fråga i klassen om någon vet var klasskompisen är.
Gymnasieelever och barn i grundskolan har drabbats olika i pandemin. Hittills har läget på gymnasiet varit mest uppmärksammat. Malin Gren Landell tycker det är sorgligt att ungdomarna får skäll för att de inte sköter sig i pandemin.
– Vi gamblar med deras framtid och det finns inte en minister som har tackat dem.
Hennes råd är att stötta gymnasisterna.
– Beröm dem för att de går upp på morgonen och står ut med att vara kvar på lektionerna framför skärmen.
För grundskolebarn som är hemma för mildare symtom eller i karantän på grund av sjukdom inom hushållet gäller business as usual.
– Föräldrar behöver upprätthålla skolbeteenden i hemmet. Stig upp tillsammans, se till att barnet klär på sig och arbeta fram till 15 med en lunchrast. Det underlättar tillbakagången till skolan.
För ett lyckat närvaroarbete lyfter Nils Högmo fram samarbetet inom elevhälsan.
– Som skolpsykologer kan vi särskilt bidra med att påtala vikten av systematik och att skapa en helhetsbild av elevens situation.
Alla måste anpassa sig just nu och det gäller också elevhälsoteamen.
– Det kan finnas elever som vi behöver ha stafettpinne på. Blir vi sjuka i EHT så måste eleven ändå ha sitt telefonsamtal tre gånger i veckan. Var öppna för att pröva det digitala och se nya möjligheter. Vissa har lättare att skriva än att prata. Det sämsta vi kan göra är att överge och avboka, säger Malin Gren Landell.
Både hon och Nils Högmo tror att pandemins konsekvenser kommer att märkas en lång tid framöver.
– De äldre har betalat priset nu men de yngre kommer att betala priset sen, säger Malin Gren Landell.
– I högstadiet kommer det nog att synas i elevers betyg. Barn som haft en sårbarhet för frånvaro kan ha tagit klivet över till en svårare problematik, och fler kommer att ha hamnat i riskzonen, säger Nils Högmo.
Att ställa tillbaka våra beteenden kommer bli krävande. En insikt som enligt Malin Gren Landell delvis saknas.
– Skolan måste börja förbereda elever och vårdnadshavare på en återgång till »det gamla normala«.
Hon betonar vikten av att skolorna nu gör en inventering och en plan framåt.
– De måste ta reda på vad som har hänt under pandemin och vad som behöver kompenseras.
Fakta/Problematisk skolfrånvaro
Enhetlig definition saknas.
I SOU 2016:94 rekommenderas att en utredning av frånvaron ska göras senast när en elev med skolplikt:
- Har varit sammanhängande giltigt eller ogiltigt frånvarande i minst två veckors skoltid
eller
- Har varit ogiltigt frånvarande under minst fem tillfällen som omfattar minst 25 procent av skoldagen under en månads skoltid
eller
- Uppvisar varningssignaler eller riskfaktorer för frånvaro, till exempel att en elevs frånvaro börjar bilda ett mönster.
