• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Hälften av psykologstudenterna mer nedstämda

Hälften av psykologstudenterna mer nedstämda

4 februari 2021 publicerad av Redaktionen

Utbredd nedstämdhet och oro för att få en bristande utbildning.
Pandemin påverkar psykologstudenterna, visar en enkät.
– Institutionerna behöver visa sin närvaro i studenternas liv, säger Maja Straht ordförande i Studeranderådet.

Text: Maria Jernberg

Studeranderådet och Psykologstudent Sverige skickade i december ut en enkät till samtliga psykologstudenter. Svaren vittnar om försämrade studieförhållanden under pandemin.Varken Maja Straht eller Nathalie Reinhold ordförande för Psykologstudent Sverige hade väntat sig att den psykiska hälsan skulle vara så påverkad – hälften av studenterna upplever mer nedstämdhet och 60 procent känner sig i högre grad ensamma.

– Vi är inte skyddade bara för att vi ska bli psykologer säger Nathalie Reinhold.

Den ökade nedstämdheten och ensamheten tror hon är ett resultat av att det sociala studentlivet nästan försvunnit. I enkäten svarar nio av tio att kontakten med kursare påverkats negativt och åtta av tio att deras fritid blivit fattigare.

– Vi har fått signaler om att särskilt nya studenter är ledsna och hängiga. Man går in med förväntningar om vad man ska uppleva och åstadkomma så blir man fråntagen chansen och det är inget att göra åt.

Maja Straht menar att det finns flera områden institutionerna måste se över.

– Först och främst behöver de visa sin närvaro i studenternas liv trots den fysiska distansen. Andra åtgärder är att stärka lärarnas digitala undervisningsförmåga att skapa kursupplägg som främjar interaktion och att hålla lokalerna öppna så att inte en bristande hemmiljö blir ett hinder för studier.

Mer än hälften av studenterna anser att de fått svårare att fokusera och vara strukturerade och sju av tio att arbetsmiljön blivit sämre. Samtidigt svarar 60 procent av studenterna att deras prestation är oförändrad eller bättre.

– Trots allt lyckas man prestera. Det kan visa på uthållighet och förmåga att anpassa sig men också peka på en ansträngd situation. Man sitter verkligen och kämpar där hemma och vad gör det med oss i längden? säger Maja Straht som tar examen till sommaren och är ordförande i Studeranderådet.

Maja Straht och Nathalie Reinhold.

Av enkäten framgår att nära hälften har alla sina kursmoment på distans. I en mängd kommentarer beskriver studenterna hur den digitala undervisningen upplevs.»Kvaliteten på utbildningen blir sämre genom det digitala. Missförstånd uppstår lättare de gemensamma ytorna för djupare förståelse finns inte och diskussionerna på seminarierna blir mindre levande.«

Trötthet och mental belastning är andra konsekvenser som nämns.»Det är mer kognitivt belastande att hålla fokus vid en dator jämfört med i en lektionssal. Jag har varit mycket tröttare än vanligt.« Och ett engagemang som inte kommer lika lätt.»Har svårt att fokusera och känna intresse av det jag lär mig på distans.« Men svaren är inte samstämmiga en viss spridning finns.

– En del har trivts. Till exempel pendlare eller de med barn säger Nathalie Reinhold.

En fördel som lyfts fram bland de svarande är att kunna vara med på föreläsningarna trots sjukdom eller vab. Vissa ser en vinst i att det är effektivt och tidsbesparande. »Grupparbetena tycker jag är smidiga att göra online. Det blir mindre distraktioner än att mötas på plats samt enklare att hitta en tid som passar alla i gruppen.«

Studenterna är också relativt nöjda med hur institutionerna har skött omställningen. Högst betyg ger studenterna i Karlstad medan de minst nöjda finns på Mittuniversitet och i Uppsala.

– Jag blev förvånad över skillnaden mellan lärosätena. På vissa ställen har stora viktiga moment plockats bort medan andra sett till att justera efter rådande omständigheter. Har universiteten inte kommunicerat sinsemellan? Jag undrar om alla kommer att få en likvärdig utbildning säger Maja Straht.

Framförallt är det praktiska inslag som hanterats olika. I bland annat Göteborg Linköping Stockholm Umeå och Uppsala sattes klientarbetet på paus under vårterminen.

– Många är oroliga över att inte få en tillräcklig utbildning. Psykologprogrammet är så mycket mer än att sitta och läsa. Rollspel testning och observationer kan inte ersättas med teori eller digital teknik.

Under hösten har Nathalie Reinhold varit en av dem som bedrivit sitt klientarbete över nätet.

– Vi försöker intala oss att det är jättebra med digital erfarenhet men egentligen är jag rädd för att komma ut och känna mig osäker. Tänk om jag inte fått fullgod övning i att möta patienter på plats? Att härbärgera känslor i rummet är något annat än över en skärm.

I undersökningen fann Maja Straht och Nathalie Reinhold också gemenskap och omsorg. Enkäten avslutas med att studenterna får ge tips om studieklimat och hur man håller humöret uppe.

– Då kände vi »wow här är nästan sexhundra personer som delar den här situationen och vill hålla ihop och hålla ut tillsammans« säger Nathalie Reinhold.I hundratals kommentarer peppar och stöttar studenterna varandra.

– Det fanns en enande känsla och en sorts kåranda säger Maja Straht.

Fler artiklar

  • Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in