• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

19 januari 2021 publicerad av Peter Örn

Känslomässig försummelse under barndomen kan senare i livet leda till medfödda neurologiska avvikelser hos de egna barnen, visar ny forskning. Barnen tycks bli predisponerade att lättare upptäcka hot redan från födseln.

Hjärnan formas inte bara av erfarenheter under våra egna liv. Även våra mödrars erfarenheter som barn kan påverka hjärnans utveckling hos oss, visar ny psykologiforskning från USA. Hos barn till mödrar som själva upplevt känslomässig försummelse i barndomen upptäcktes neurologiska avvikelser i delar av hjärnan som är centrala för att processa känslor redan vid den första månaden efter födseln.

I studien ingick 48 mödrar och deras nyfödda barn. Redan under den första trimestern fick mödrarna svara på en rad frågor för att utröna deras egna erfarenheter av övergrepp och känslomässig försummelse under barndomen. Även faktorer som prenatal stress och förekomsten av depression och ångest kartlades.

En månad efter födseln fick deras barn genomgå hjärnavbildning med en fMRI-teknik som kunde användas då barnen sov. De hjärnregioner som undersöktes – amygdala, prefrontala cortex och anteriora cortex cinguli (ACC) – är alla viktiga för att processa känslor.

Resultaten visade att barn till mödrar som själva upplevt känslomässig försummelse under barndomen uppvisade en starkare funktionell kontakt mellan amygdala och de kortikala regionerna. Ju mer känslomässigt försummad modern varit under barndomen, desto starkare var kontakten mellan amygdala och kortikala regioner hos deras barn. Däremot kunde man inte se samma mönster i de fall modern upplevt fysiska övergrepp under sin egen barndom.

Studien pekar på att känslomässig försummelse förmodligen kan leda till effekter på hjärnans struktur och funktion som ärvs av nästa generation. Men vad denna starkare funktionella kontakt mellan hjärnregionerna i praktiken innebär är oklar, uppger forskarna. En teori är att det handlar om en mekanism som ökar risken att känna ångest, en annan att det handlar om en kompensatorisk mekanism för att stärka förmågan till resiliens i händelse av föräldrars känslomässiga försummelse.

Vilken förklaring det än handlar om till dessa avvikelser så tycks moders egna erfarenheter av känslomässig försummelse under barndomen predisponera hennes egna barn att lättare upptäcka hot i omgivningen redan från födseln, kommenterar forskarna sina resultat, och understryker betydelsen av känslomässigt stöd tidigt i livet för såväl själva barnet som för framtida generationer.

Studien Maternal childhood adversity associates with frontoamygdala connectivity in neonates är publicerad i Biological Psychiatry: Cognitive Neuroscience and Neuroimaging.

 

 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Gruppbehandling effektiv vid PPD
  • Autism på modet

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Dags att bryta tystnaden

Systemfel att doktorander inte vågar berätta om sin arbetsmiljö, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Jag försöker få fram det mänskliga”

Psykologen Magnus Ringborg är aktuell med flera offentliga skulpturer.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

“Är arbetsmiljön verkligen orsaken till dåliga chefer?”

Ukrainsk psykolog vann Olof Palme-priset

Påtala vad psykologer gör för skillnad

Eleven former PhD students: “The professor bullied us”

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss”

Föräldrars måttliga drickande påverkar ungdomar mer än kontroll

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in