• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

19 januari 2021 publicerad av Peter Örn

Känslomässig försummelse under barndomen kan senare i livet leda till medfödda neurologiska avvikelser hos de egna barnen, visar ny forskning. Barnen tycks bli predisponerade att lättare upptäcka hot redan från födseln.

Hjärnan formas inte bara av erfarenheter under våra egna liv. Även våra mödrars erfarenheter som barn kan påverka hjärnans utveckling hos oss, visar ny psykologiforskning från USA. Hos barn till mödrar som själva upplevt känslomässig försummelse i barndomen upptäcktes neurologiska avvikelser i delar av hjärnan som är centrala för att processa känslor redan vid den första månaden efter födseln.

I studien ingick 48 mödrar och deras nyfödda barn. Redan under den första trimestern fick mödrarna svara på en rad frågor för att utröna deras egna erfarenheter av övergrepp och känslomässig försummelse under barndomen. Även faktorer som prenatal stress och förekomsten av depression och ångest kartlades.

En månad efter födseln fick deras barn genomgå hjärnavbildning med en fMRI-teknik som kunde användas då barnen sov. De hjärnregioner som undersöktes – amygdala, prefrontala cortex och anteriora cortex cinguli (ACC) – är alla viktiga för att processa känslor.

Resultaten visade att barn till mödrar som själva upplevt känslomässig försummelse under barndomen uppvisade en starkare funktionell kontakt mellan amygdala och de kortikala regionerna. Ju mer känslomässigt försummad modern varit under barndomen, desto starkare var kontakten mellan amygdala och kortikala regioner hos deras barn. Däremot kunde man inte se samma mönster i de fall modern upplevt fysiska övergrepp under sin egen barndom.

Studien pekar på att känslomässig försummelse förmodligen kan leda till effekter på hjärnans struktur och funktion som ärvs av nästa generation. Men vad denna starkare funktionella kontakt mellan hjärnregionerna i praktiken innebär är oklar, uppger forskarna. En teori är att det handlar om en mekanism som ökar risken att känna ångest, en annan att det handlar om en kompensatorisk mekanism för att stärka förmågan till resiliens i händelse av föräldrars känslomässiga försummelse.

Vilken förklaring det än handlar om till dessa avvikelser så tycks moders egna erfarenheter av känslomässig försummelse under barndomen predisponera hennes egna barn att lättare upptäcka hot i omgivningen redan från födseln, kommenterar forskarna sina resultat, och understryker betydelsen av känslomässigt stöd tidigt i livet för såväl själva barnet som för framtida generationer.

Studien Maternal childhood adversity associates with frontoamygdala connectivity in neonates är publicerad i Biological Psychiatry: Cognitive Neuroscience and Neuroimaging.

 

 

Fler artiklar

  • Gruppbehandling effektiv vid PPD
  • Eaet effektivt vid kroppsliga besvär
  • "Du måste träna rätt hjärnvågor"

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

30 maj 2023

Reply on Twitter Retweet on Twitter Like on Twitter Twitter

Nyheter

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

Hon blev årets digitala psykolog

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in