• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

14 januari 2021 publicerad av Peter Örn

Anknytningsteorin används ofta felaktigt vid utredningar och risker leda till fel beslut för barnet, uppger en stor grupp forskare i ett internationellt konsensusyttrande. De presenterar tre principer för hur teorin bör användas och efterlyser ett ökat samarbete med berörda professioner.

I ett gemensamt konsensusyttrande riktar 70 forskare i 23 länder nu kritik mot att anknytningsteorin används i så stor utsträckning och dessutom ofta på ett felaktigt sätt vid utredningar och beslut om barn. Det kan till exempel handla om vårdnadsutredningar eller vid beslut om familjehemsplaceringar.

– Visst har anknytningsteorin något bra att bidra med som ett generellt ramverk. Men den tycks i många fall utgöra ett överordnat perspektiv och när det kombineras med att det finns så många missförstånd kring anknytningsteorin blir det problem med tillämpningen, säger Tommie Forslund, psykolog och anknytningsforskare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Han är en av forskarna bakom konsensusyttrandet som publicerats i tidskriften Attachment & Human Development. Enligt Tommie Forslund kan det handla om att forskning som gjorts på gruppnivå i praktiken tillämpas som om den kan överföras på enskilda barn, eller att anknytningsinstrument används för att bedöma anknytning hos enskilda barn trots att det inte finns några säkra metoder för det.

Tommie Forslund Foto: momentum photography

– Det finns forskning som visar att barnets beteende i anknytningsobservationer kan påverkas av en rad faktorer, såsom stress eller om det är krassligt på något sätt. Jag har själv medverkat i forskning som indikerar att barn med adhd kan felkoda i anknytningsinstrument. Instrumenten kan inte användas som någon sorts magisk spegel för hur barnet blivit bemött av föräldrarna, säger han, och fortsätter:

– Idag finns det inget anknytningsinstrument som har tillräckligt bra sensitivitet och specificitet för att på ett tillförlitligt sätt kunna säga hur ett enskilt barn anknyter till en förälder.

Sedan 1 januari 2020 är Barnkonventionen lag i Sverige och enligt den ska barnets bästa vara en vägledande princip. För att bedöma barnets bästa används ofta anknytningsteorin.

– Det finns ett behov av att kunna luta sig mot psykologiska teorier och forskning när man gör BBIC-utredningar inom socialtjänsten. Men man måste operationalisera vad man menar med barnets bästa intresse i varje enskilt fall, säger Tommie Forslund.

Används anknytningsteorin felaktigt och onyanserat riskerar barn i stället att förlora viktiga anknytningspersoner och att situationen blir rättsosäker, hävdar forskarna. Att bedöma ett individuellt barns anknytning är svårt och kräver mycket utbildning, och bör aldrig enskilt ligga till grund för ett beslut.

– Om en bedömning tyder på otrygg anknytning bör bedömningen främst användas för att rikta stödjande insatser till familjen, säger Tommie Forslund.

I konsensusyttrandet presenterar forskargruppen själva tre principer för anknytningsteorin som yrkesverksamma ska kunna utgå från för att ta vetenskapligt förankrade beslut:

  • Barn behöver kontinuerligt kontakt med specifika, bekanta omvårdnadspersoner.
  • Barn behöver ”tillräckligt god” omsorg, som inte ska förväxlas med ”optimal omsorg”.
  • Det finns fördelar med att ett barn har ett nätverk av anknytningspersoner, snarare än ett ensidigt fokus på en ”psykologisk förälder”.

Principerna strider i viss utsträckning mot principen om att sträva efter en primär anknytningsperson för barnet.

– Att barnen behöver sina anknytningspersoner är självklart. Men strävar man efter den ”optimala anknytningen” kan en placering innebära en förlust av ett nätverk med viktiga anknytningspersoner och en riskfaktor för barnets fortsatta utveckling. De tre principer vi lyfter fram i vårt yttrande har ett mycket starkt stöd i forskning, säger Tommie Forslund.

Förutom att anknytningsteorin ofta används felaktigt så har den också fått en för dominerande funktion vid utredningsärenden av barn, på bekostnad av andra teorier inom utvecklingspsykologi och social inlärning, anser Tommie Forslund.

– Detta trots att anknytningsteorin är en smalare och mer specifik teori som fokuserar på vissa aspekter av relationen mellan barn och föräldrar, säger han.

Nu hoppas de 70 forskarna att konsensusyttrandet ska bidra till ett utökat samarbete mellan anknytningsforskare och yrkesverksamma, men även stimulera till ytterligare forskning och metodutveckling på området.

– Vi hoppas yttrandet ska leda till en konstruktiv diskussion om hur anknytningsteorin används i utredningsarbete och kanske även till forskningsprojekt som designas utifrån de yrkesverksammas behov, säger Tommie Forslund.

Artikeln Attachment goes to court: child protection and custody issues är publicerad i tidskriften Attachment & Human Development.

Fler artiklar

  • Anknytningsteorin används ofta felaktigt
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Den ovärdiga klappjakten

Många har försökt sätta dit pedofiljägaren Patrik Sjöberg men han vinner tyvärr varje debatt, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

Därför får kvinnor mer sällan autismdiagnos

Tre nationella enheter ska behandla könsdysfori

“Jag har lovat att bidra med globala inspel”

Startade blogg om psykoterapi

“Ladda magneten, kära arbetsgivare”

Nya strategier för att minska återfallsrisken

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in