• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · »Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

28 december 2020 publicerad av Peter Örn

– Förnekandet är kanske behandlarens svåraste utmaning i arbetet med sexualbrottslingar. Det säger psykolog Johanna Lätth, ansvarig för Kriminalvårdens sexualbrottsprogram och aktuell med boken Sexualbrottets psykologi.

Johanna Lätth är specialist i klinisk forensisk psykologi. Nyligen kom hennes bok Sexualbrottets psykologi – bemötande bedömning behandling.

Johanna Lätth. Foto: Marcus Gustafsson

– Med titeln vill jag peka på att det utifrån ett psykologiskt perspektiv finns så många aspekter kring sexualbrott, säger hon.

Boken ger en fördjupning av vad sexualbrottets psykologi handlar om. Det är psykologiska faktorer hos gärningspersonen, både riskfaktorer och skyddande faktorer, psykologiska faktorer som avser själva brottstillfället och inte minst faktorer som kan bidra till att man förhindrar nya brott. Den ger även en överblick över sexualbrott som begås av män och kvinnor online och offline, och beskriver utmaningar som behandlaren kan ställas inför.

– Det kan vara kraftfulla förnekandeprocesser hos gärningspersonen som ställer höga krav på kreativitet hos behandlaren, säger Johanna Lätth.

Det KBT-baserade behandlingsprogram som Johanna Lätth ansvarar för, och som i dag används inom Kriminalvården i hela landet, är inriktat på det som kallas dynamiska riskfaktorer och som kan delas in i fyra områden: Attityder, relationsproblematik, självreglering och sexualitetsrelaterade riskfaktorer såsom sexuella avvikelser.

– De är faktorer som vi kan påverka i behandling. Sedan finns de statiska riskfaktorerna, till exempel ålder. En person kan också ha en sårbarhet utan att begå något brott så länge livet fungerar bra, men när till exempel en skilsmässa eller att förlora jobbet kan bidra till att utlösa ett brott, säger Johanna Lätth.

Boken bygger till stor del på forskningsbaserad kunskap om sexualbrott. Men för att konkretisera sambandet mellan psykologiska faktorer och själva brottet använder Johanna Lätth även fyra fiktiva gärningspersoner: tre män och en kvinna.

– Det är ett sätt att omsätta teorin i praktik och som jag tror kan vara hjälpsamt för professionella som möter dessa gärningspersoner. Jag har även med en kvinnlig gärningsperson eftersom det är viktigt att uppmärksamma att även kvinnor begår sexualbrott, men det är betydligt ovanligare och sker inte sällan i förklädda vardagssituationer, säger hon.

Johanna Lätth har arbetat med sexualbrott på olika sätt sedan hon var PTP-psykolog på Skogomeanstalten för över tolv år sedan. Det kliniska arbetet är givande men också tufft berättar hon. Risken för inte minst empatitrötthet är alltid närvarande.

– Du får ta del av information som kan väcka mycket avståndstagande, och att hitta en balans mellan de egna impulserna som brottet kan väcka och samtidigt kunna närma sig klienten är centralt. Det är också viktigt att försöka få in något positivt i behandlingen, något som känns viktigt för klienten. Jobba inte bara med det problematiska, säger hon.

 

Sexualbrottets psykologi
Bemötande, bedömning, behandling.

Av Johanna Lätth. Gothia Fortbildning, 2020.

Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska perspektiv, från faktorer som handlar om gärningspersonen och brottstillfället till faktorer som påverkar återfallsrisken.

I boken beskrivs vad aktuell forskning visar om riskfaktorer och behandlingsstrategier, och konkretiserar kopplingen mellan psykologi och brott genom fiktiva gärningspersoner. Även vanliga reaktioner bland professionella som möter sexualbrottslingar tas upp.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Jag vill ta reda på var psykologerna gör mest nytta”

Arkiverad under: Ettan, Nytt i Tryck

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

»Terapeutisk relation viktig även vid internet-PDT«

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer