• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · »Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

28 december 2020 publicerad av Peter Örn

– Förnekandet är kanske behandlarens svåraste utmaning i arbetet med sexualbrottslingar. Det säger psykolog Johanna Lätth, ansvarig för Kriminalvårdens sexualbrottsprogram och aktuell med boken Sexualbrottets psykologi.

Johanna Lätth är specialist i klinisk forensisk psykologi. Nyligen kom hennes bok Sexualbrottets psykologi – bemötande bedömning behandling.

Johanna Lätth. Foto: Marcus Gustafsson

– Med titeln vill jag peka på att det utifrån ett psykologiskt perspektiv finns så många aspekter kring sexualbrott, säger hon.

Boken ger en fördjupning av vad sexualbrottets psykologi handlar om. Det är psykologiska faktorer hos gärningspersonen, både riskfaktorer och skyddande faktorer, psykologiska faktorer som avser själva brottstillfället och inte minst faktorer som kan bidra till att man förhindrar nya brott. Den ger även en överblick över sexualbrott som begås av män och kvinnor online och offline, och beskriver utmaningar som behandlaren kan ställas inför.

– Det kan vara kraftfulla förnekandeprocesser hos gärningspersonen som ställer höga krav på kreativitet hos behandlaren, säger Johanna Lätth.

Det KBT-baserade behandlingsprogram som Johanna Lätth ansvarar för, och som i dag används inom Kriminalvården i hela landet, är inriktat på det som kallas dynamiska riskfaktorer och som kan delas in i fyra områden: Attityder, relationsproblematik, självreglering och sexualitetsrelaterade riskfaktorer såsom sexuella avvikelser.

– De är faktorer som vi kan påverka i behandling. Sedan finns de statiska riskfaktorerna, till exempel ålder. En person kan också ha en sårbarhet utan att begå något brott så länge livet fungerar bra, men när till exempel en skilsmässa eller att förlora jobbet kan bidra till att utlösa ett brott, säger Johanna Lätth.

Boken bygger till stor del på forskningsbaserad kunskap om sexualbrott. Men för att konkretisera sambandet mellan psykologiska faktorer och själva brottet använder Johanna Lätth även fyra fiktiva gärningspersoner: tre män och en kvinna.

– Det är ett sätt att omsätta teorin i praktik och som jag tror kan vara hjälpsamt för professionella som möter dessa gärningspersoner. Jag har även med en kvinnlig gärningsperson eftersom det är viktigt att uppmärksamma att även kvinnor begår sexualbrott, men det är betydligt ovanligare och sker inte sällan i förklädda vardagssituationer, säger hon.

Johanna Lätth har arbetat med sexualbrott på olika sätt sedan hon var PTP-psykolog på Skogomeanstalten för över tolv år sedan. Det kliniska arbetet är givande men också tufft berättar hon. Risken för inte minst empatitrötthet är alltid närvarande.

– Du får ta del av information som kan väcka mycket avståndstagande, och att hitta en balans mellan de egna impulserna som brottet kan väcka och samtidigt kunna närma sig klienten är centralt. Det är också viktigt att försöka få in något positivt i behandlingen, något som känns viktigt för klienten. Jobba inte bara med det problematiska, säger hon.

 

Sexualbrottets psykologi
Bemötande, bedömning, behandling.

Av Johanna Lätth. Gothia Fortbildning, 2020.

Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska perspektiv, från faktorer som handlar om gärningspersonen och brottstillfället till faktorer som påverkar återfallsrisken.

I boken beskrivs vad aktuell forskning visar om riskfaktorer och behandlingsstrategier, och konkretiserar kopplingen mellan psykologi och brott genom fiktiva gärningspersoner. Även vanliga reaktioner bland professionella som möter sexualbrottslingar tas upp.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Ettan, Nytt i Tryck

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer