• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Behandling av psykopatiska drag kan förbättras

Behandling av psykopatiska drag kan förbättras

21 december 2020 publicerad av Peter Örn

Med bättre metoder för att bedöma psykopati skulle behandlingsmöjligheterna öka. Det tror psykologen Malin Pauli som disputerat på en avhandling om psykopati.  

Psykopati går förmodligen att behandla. En förhärskande myt hävdar motsatsen och ska behandlingsforskningen kunna krossa den myten måste de instrument som används för att mäta psykopatiska drag förbättras.

– I dag finns det ingen konsensus om vilka instrument som är bäst för att mäta psykopatiska drag, säger Malin Pauli och fortsätter:

– Själva begreppet psykopati och hur det ska definieras är fortfarande omdebatterat även inom forskningen.

Sedan år 2007 har Malin Pauli, som är specialist i klinisk neuropsykologi och nu disputerat vid Karolinska institutet, arbetat med rättspsykiatriska undersökningar på Rättsmedicinalverket. Relativt ofta möter hon personer som uppvisar psykopatiska drag.

Malin Pauli Foto: JKF Foto

– Det brukar främst gälla vid riskbedömningar av livstidsdömda. Vid rättspsykiatriska undersökningar är vårt fokus på allvarlig psykisk störning och dit räknas ju inte psykopati, säger hon.

Omkring 10 procent av alla lagöverträdare uppvisar psykopati. För att fånga upp dessa personlighetsdrag används på de flesta håll i västvärlden instrumentet PCL-R (Psychopathy Checklist Revised). Men det är ett instrument med viktiga begräsningar, visar Malin Paulis forskning.

– Dels fångar det bättre upp sådana psykopatiska drag som är vanligare bland män, såsom antisociala beteenden. Man kan ha kärnsymtomen för psykopati men uttrycka dessa på en annan arena, till exempel i relationen till sina barn och som kan vara lika problematiska. Dessa fångas inte upp på samma sätt med PCL-R, säger Malin Pauli.

Hennes forskning visar också att det finns en stor samvariation mellan självskattade adhd-symtom och psykopatiska drag inom kriminalvården.

– Mätinstrumenten skulle behöva bli mer stringenta för att specifikt fånga upp psykopatiska drag. Det finns en risk att vi överdiagnostiserar adhd inom kriminalvården när det egentligen handlar om psykopatiska drag, det är en grupp individer som generellt sett är svår att bedöma och ofta har en rad pålagringar i form av missbruksproblem och antisociala beteendemönster, säger hon.

Med förbättrade psykometriska egenskaper hos bedömningsinstrumenten ökar möjligheten att erbjuda rätt insatser. För även om myten att psykopatiska drag inte går att behandla lever kvar hos många så menar Malin Pauli att behandlingsforskningen kring psykopati är ett växande fält.

– Det finns inga belägg för att det inte skulle gå att behandla. Men även för det ändamålet måste instrumenten bli bättre, med PCL-R kan vi till exempel inte mäta förbättringar.

I dag har kriminalvården ingen behandling som specifikt är inriktad på psykopatiska drag.

– Kriminalvårdens behandlingsprogram syftar bland annat till att förändra beteenden, som att hantera konflikter och aggressivitet för att minska risken för återfall, och de kan fungera även för personer med psykopatiska drag. Men de kommer ju inte åt till exempel brist på empatisk förmåga, säger Malin Pauli.

Titeln på avhandlingen är Delineating the construct of psychopathy: Psychometric evidence of alternative measures.

Fler artiklar

  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"
  • "Föräldraalienation är pseudovetenskap"

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”Regionerna behöver både piska och morötter”

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in