• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Behandling av psykopatiska drag kan förbättras

Behandling av psykopatiska drag kan förbättras

21 december 2020 publicerad av Peter Örn

Med bättre metoder för att bedöma psykopati skulle behandlingsmöjligheterna öka. Det tror psykologen Malin Pauli som disputerat på en avhandling om psykopati.  

Psykopati går förmodligen att behandla. En förhärskande myt hävdar motsatsen och ska behandlingsforskningen kunna krossa den myten måste de instrument som används för att mäta psykopatiska drag förbättras.

– I dag finns det ingen konsensus om vilka instrument som är bäst för att mäta psykopatiska drag, säger Malin Pauli och fortsätter:

– Själva begreppet psykopati och hur det ska definieras är fortfarande omdebatterat även inom forskningen.

Sedan år 2007 har Malin Pauli, som är specialist i klinisk neuropsykologi och nu disputerat vid Karolinska institutet, arbetat med rättspsykiatriska undersökningar på Rättsmedicinalverket. Relativt ofta möter hon personer som uppvisar psykopatiska drag.

Malin Pauli Foto: JKF Foto

– Det brukar främst gälla vid riskbedömningar av livstidsdömda. Vid rättspsykiatriska undersökningar är vårt fokus på allvarlig psykisk störning och dit räknas ju inte psykopati, säger hon.

Omkring 10 procent av alla lagöverträdare uppvisar psykopati. För att fånga upp dessa personlighetsdrag används på de flesta håll i västvärlden instrumentet PCL-R (Psychopathy Checklist Revised). Men det är ett instrument med viktiga begräsningar, visar Malin Paulis forskning.

– Dels fångar det bättre upp sådana psykopatiska drag som är vanligare bland män, såsom antisociala beteenden. Man kan ha kärnsymtomen för psykopati men uttrycka dessa på en annan arena, till exempel i relationen till sina barn och som kan vara lika problematiska. Dessa fångas inte upp på samma sätt med PCL-R, säger Malin Pauli.

Hennes forskning visar också att det finns en stor samvariation mellan självskattade adhd-symtom och psykopatiska drag inom kriminalvården.

– Mätinstrumenten skulle behöva bli mer stringenta för att specifikt fånga upp psykopatiska drag. Det finns en risk att vi överdiagnostiserar adhd inom kriminalvården när det egentligen handlar om psykopatiska drag, det är en grupp individer som generellt sett är svår att bedöma och ofta har en rad pålagringar i form av missbruksproblem och antisociala beteendemönster, säger hon.

Med förbättrade psykometriska egenskaper hos bedömningsinstrumenten ökar möjligheten att erbjuda rätt insatser. För även om myten att psykopatiska drag inte går att behandla lever kvar hos många så menar Malin Pauli att behandlingsforskningen kring psykopati är ett växande fält.

– Det finns inga belägg för att det inte skulle gå att behandla. Men även för det ändamålet måste instrumenten bli bättre, med PCL-R kan vi till exempel inte mäta förbättringar.

I dag har kriminalvården ingen behandling som specifikt är inriktad på psykopatiska drag.

– Kriminalvårdens behandlingsprogram syftar bland annat till att förändra beteenden, som att hantera konflikter och aggressivitet för att minska risken för återfall, och de kan fungera även för personer med psykopatiska drag. Men de kommer ju inte åt till exempel brist på empatisk förmåga, säger Malin Pauli.

Titeln på avhandlingen är Delineating the construct of psychopathy: Psychometric evidence of alternative measures.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer