Med bättre metoder för att bedöma psykopati skulle behandlingsmöjligheterna öka. Det tror psykologen Malin Pauli som disputerat på en avhandling om psykopati.
Psykopati går förmodligen att behandla. En förhärskande myt hävdar motsatsen och ska behandlingsforskningen kunna krossa den myten måste de instrument som används för att mäta psykopatiska drag förbättras.
– I dag finns det ingen konsensus om vilka instrument som är bäst för att mäta psykopatiska drag, säger Malin Pauli och fortsätter:
– Själva begreppet psykopati och hur det ska definieras är fortfarande omdebatterat även inom forskningen.
Sedan år 2007 har Malin Pauli, som är specialist i klinisk neuropsykologi och nu disputerat vid Karolinska institutet, arbetat med rättspsykiatriska undersökningar på Rättsmedicinalverket. Relativt ofta möter hon personer som uppvisar psykopatiska drag.
– Det brukar främst gälla vid riskbedömningar av livstidsdömda. Vid rättspsykiatriska undersökningar är vårt fokus på allvarlig psykisk störning och dit räknas ju inte psykopati, säger hon.
Omkring 10 procent av alla lagöverträdare uppvisar psykopati. För att fånga upp dessa personlighetsdrag används på de flesta håll i västvärlden instrumentet PCL-R (Psychopathy Checklist Revised). Men det är ett instrument med viktiga begräsningar, visar Malin Paulis forskning.
– Dels fångar det bättre upp sådana psykopatiska drag som är vanligare bland män, såsom antisociala beteenden. Man kan ha kärnsymtomen för psykopati men uttrycka dessa på en annan arena, till exempel i relationen till sina barn och som kan vara lika problematiska. Dessa fångas inte upp på samma sätt med PCL-R, säger Malin Pauli.
Hennes forskning visar också att det finns en stor samvariation mellan självskattade adhd-symtom och psykopatiska drag inom kriminalvården.
– Mätinstrumenten skulle behöva bli mer stringenta för att specifikt fånga upp psykopatiska drag. Det finns en risk att vi överdiagnostiserar adhd inom kriminalvården när det egentligen handlar om psykopatiska drag, det är en grupp individer som generellt sett är svår att bedöma och ofta har en rad pålagringar i form av missbruksproblem och antisociala beteendemönster, säger hon.
Med förbättrade psykometriska egenskaper hos bedömningsinstrumenten ökar möjligheten att erbjuda rätt insatser. För även om myten att psykopatiska drag inte går att behandla lever kvar hos många så menar Malin Pauli att behandlingsforskningen kring psykopati är ett växande fält.
– Det finns inga belägg för att det inte skulle gå att behandla. Men även för det ändamålet måste instrumenten bli bättre, med PCL-R kan vi till exempel inte mäta förbättringar.
I dag har kriminalvården ingen behandling som specifikt är inriktad på psykopatiska drag.
– Kriminalvårdens behandlingsprogram syftar bland annat till att förändra beteenden, som att hantera konflikter och aggressivitet för att minska risken för återfall, och de kan fungera även för personer med psykopatiska drag. Men de kommer ju inte åt till exempel brist på empatisk förmåga, säger Malin Pauli.
Titeln på avhandlingen är Delineating the construct of psychopathy: Psychometric evidence of alternative measures.
