• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Kärlekslösa föräldrar bakom nätmobbning

Kärlekslösa föräldrar bakom nätmobbning

19 november 2020 publicerad av Peter Örn

Barns upplevelse av föräldrarnas kärlek har stor betydelse för barns nätmobbning, visar en stor studie. Kärlekslöshet kan öka risken med över sex gånger.

Den pågående pandemin har för många förvandlat hemmet till en arbetsplats. Barn och ungdomar förväntas i större utsträckning bedriva studier hemifrån och många föräldrar distansarbetar eller har blivit arbetslösa. I takt med att de flesta aktiviteter blir nätbaserade ökar också riskerna för nätmobbning.

I en ny studie undersöktes vilken betydelse som kärlek och stöd från föräldrar har för huruvida barnen bedrev nätmobbning. Deltagarna rekryterades från WHO:s studie Health Behavior in School-Aged Children, som sedan 1982 studerat sambandet mellan ungas hälsa och miljö.

Den aktuella studien innefattar drygt 12 600 amerikanska barn mellan 11 och 15 år. De fick svara på frågor om det egna mobbningsbeteendet och upplevelser av familjesituationen, inklusive den egna relationen till föräldrarna.

Forskarna fann ett tydligt samband: ju mer kärlek och stöd från föräldrarna som barnen upplevde desto mindre var risken att de nätmobbade. De barn som på frågan ”Är föräldrarna kärleksfulla?” svarade ”Nästan aldrig” hade en över sex gånger högre sannolikhet att ägna sig åt omfattande nätmobbning, jämfört med de barn som på samma fråga svarade ”Nästan alltid”. Andra faktorer som spelade en viktig roll för huruvida barnen nätmobbade var hjälp och stöd från föräldrar och i vilken utsträckning de visade förståelse för barnen.

I en kommentar säger en av forskarna bakom studien, Laura Grunin vid New York University och första författare, att resultaten förvisso inte visar att bristande föräldrastöd är en direkt orsak till barnens nätmobbning, men att relationen mellan föräldrar och barn ändå påverkar mobbningsbeteendet. Det är därför en faktor som borde ingå då man tar fram program för att förebygga nätmobbning.

Studien The Relationship Between Youth Cyberbullying Behaviors and Their Perceptions of Parental Emotional Support är publicerad i tidskriften International Journal of Bullying Prevention.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer