• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Etikrådet · Hur får jag tillbaka engagemanget?

Hur får jag tillbaka engagemanget?

2 oktober 2020 publicerad av Redaktionen

Fråga: Jag har arbetat som psykolog i snart tjugo år. Har alltid sett positivt på mitt arbete och känt starkt intresse för själva uppdraget och engagemang för dem jag möter. Min fråga handlar om att jag på senare tid upplevt en förändring i detta. Mitt engagemang har avtagit och ibland kan jag känna mig känslomässigt distanserad eller något avstängd. Hur hittar jag tillbaka? Jag vill ju kunna fortsätta arbeta länge till. 

Patrik Lind, Etikrådet, svarar:

Frågan du ställer tror jag kan vara särskilt svår att ta upp med kollegor. Är det kanske till och med ett tabu? Vår yrkesroll är så intimt förknippad med bilden att vi ska kunna förmedla ett genuint engagemang för dem som söker hjälp i sitt lidande. Oavsett vilken teoretisk grund vi har som utgångspunkt i vårt arbete betonar vi psykologer vikten av hur vi är i kontakten med den andre. Varför blir vi mer eller mindre distanserade känslomässigt? Jag tänker nu på två orsaker. Eftersom du berättar om din erfarenhet som psykolog och har arbetat ett tag, tänker jag att en del av känslan av distans kan bero på just det.

Erfarenheten kan resultera i att vi ibland handlar mer rutinmässigt utan att känna så mycket. Kanske på gott och ont? Det är den ena orsaken. Det andra handlar mer om avstängdhet eller emotionell trötthet som symtom på stress. I Psykologtidningen och i andra media har vi kunnat läsa om »flykten från Bup« där även psykologer som är nya i yrket blivit alltför belastade och sökt andra jobb.  Att ha sig själv som arbetsredskap ställer höga krav i sig. Psykologförbundet genomförde en arbetsmiljöundersökning tillsammans med Lunds universitet 2014. Där framgick att 54 procent av psykologerna hade svårt att klara av sina vardagliga hemsysslor på grund av stressen på arbetet. Det framgår att ett genusperspektiv bör läggas på analysen eftersom det framkommer en skillnad i hur kvinnor respektive män beskriver graden av stress. Detta belyser en fortsatt ojämn ansvarsfördelning där kvinnor tar en större andel av det som ska göras utanför arbetstid. Vi kan tala om »ett gigantiskt systemfel«, som psykologen Sara Lindström skriver om i Den ojämställda stressen (du hittar den under Nätverket för primärvårdspsykologer på Psykologförbundets hemsida). När arbetet ska utföras i organisationer som inte är byggda på ett för människor hållbart sätt, blir vi av nödvändighet mer eller mindre stressade. Psykologer är på intet sätt immuna trots att vi har den teoretiska kunskapen om hur en människa ska kunna ha balans i livet. Men om något är ohållbart i sin grundkonstruktion så är det. Både politiskt styrda och kapitalistiska organisationer bygger på ekonomistiska grundantaganden om att det alltid finns möjligheter till effektivisering. I den politiskt styrda ska man spara pengar och i den kapitalistiska öka vinsten. Professionerna ska sedan se till att vården ges med god kvalitet och enligt evidens och beprövad erfarenhet. Det går inte ihop. 

Risken finns i vår kultur att vi individualiserar problem som faktiskt är strukturella. Vi behöver både psykologiska och sociologiska perspektiv som stöd i vår förståelse och för att lägga ansvaret på rätt ställe. Vi behöver tala öppet med varandra om att vi ofta arbetar i mer eller mindre ohållbara organisationer med mer eller mindre omöjliga uppdrag. Och att stressen inte är något vi kan tänka bort.

Läs tidigare frågor och svar.

Fler artiklar

  • Vad göra när kartan inte stämmer?
  • Vad gör jag åt en undermålig utredning?
  • Har jag som anhörig inget att säga till om?

Arkiverad under: Etikrådet

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer