• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Hur får jag tillbaka engagemanget?

Hur får jag tillbaka engagemanget?

2 oktober 2020 publicerad av Redaktionen

Fråga: Jag har arbetat som psykolog i snart tjugo år. Har alltid sett positivt på mitt arbete och känt starkt intresse för själva uppdraget och engagemang för dem jag möter. Min fråga handlar om att jag på senare tid upplevt en förändring i detta. Mitt engagemang har avtagit och ibland kan jag känna mig känslomässigt distanserad eller något avstängd. Hur hittar jag tillbaka? Jag vill ju kunna fortsätta arbeta länge till. 

Patrik Lind, Etikrådet, svarar:

Frågan du ställer tror jag kan vara särskilt svår att ta upp med kollegor. Är det kanske till och med ett tabu? Vår yrkesroll är så intimt förknippad med bilden att vi ska kunna förmedla ett genuint engagemang för dem som söker hjälp i sitt lidande. Oavsett vilken teoretisk grund vi har som utgångspunkt i vårt arbete betonar vi psykologer vikten av hur vi är i kontakten med den andre. Varför blir vi mer eller mindre distanserade känslomässigt? Jag tänker nu på två orsaker. Eftersom du berättar om din erfarenhet som psykolog och har arbetat ett tag, tänker jag att en del av känslan av distans kan bero på just det.

Erfarenheten kan resultera i att vi ibland handlar mer rutinmässigt utan att känna så mycket. Kanske på gott och ont? Det är den ena orsaken. Det andra handlar mer om avstängdhet eller emotionell trötthet som symtom på stress. I Psykologtidningen och i andra media har vi kunnat läsa om »flykten från Bup« där även psykologer som är nya i yrket blivit alltför belastade och sökt andra jobb.  Att ha sig själv som arbetsredskap ställer höga krav i sig. Psykologförbundet genomförde en arbetsmiljöundersökning tillsammans med Lunds universitet 2014. Där framgick att 54 procent av psykologerna hade svårt att klara av sina vardagliga hemsysslor på grund av stressen på arbetet. Det framgår att ett genusperspektiv bör läggas på analysen eftersom det framkommer en skillnad i hur kvinnor respektive män beskriver graden av stress. Detta belyser en fortsatt ojämn ansvarsfördelning där kvinnor tar en större andel av det som ska göras utanför arbetstid. Vi kan tala om »ett gigantiskt systemfel«, som psykologen Sara Lindström skriver om i Den ojämställda stressen (du hittar den under Nätverket för primärvårdspsykologer på Psykologförbundets hemsida). När arbetet ska utföras i organisationer som inte är byggda på ett för människor hållbart sätt, blir vi av nödvändighet mer eller mindre stressade. Psykologer är på intet sätt immuna trots att vi har den teoretiska kunskapen om hur en människa ska kunna ha balans i livet. Men om något är ohållbart i sin grundkonstruktion så är det. Både politiskt styrda och kapitalistiska organisationer bygger på ekonomistiska grundantaganden om att det alltid finns möjligheter till effektivisering. I den politiskt styrda ska man spara pengar och i den kapitalistiska öka vinsten. Professionerna ska sedan se till att vården ges med god kvalitet och enligt evidens och beprövad erfarenhet. Det går inte ihop. 

Risken finns i vår kultur att vi individualiserar problem som faktiskt är strukturella. Vi behöver både psykologiska och sociologiska perspektiv som stöd i vår förståelse och för att lägga ansvaret på rätt ställe. Vi behöver tala öppet med varandra om att vi ofta arbetar i mer eller mindre ohållbara organisationer med mer eller mindre omöjliga uppdrag. Och att stressen inte är något vi kan tänka bort.

Läs tidigare frågor och svar.

Fler artiklar

  • "Min bakgrund ger mig en helgjuten förståelse"
  • Balanserar sin egen oro
  • Vill avdramatisera misstagen

Arkiverad under: Etikrådet

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”Regionerna behöver både piska och morötter”

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in