Skarp kritik riktas mot Göteborgs universitet i den nya boken Freuds sista suck.
Där förväntas studenterna läsa originalskrifter av Freud.
–Ren pseudovetenskap, säger författaren Charlotta Sjöstedt.
Tolv lärosäten i Sverige ger utbildningar för blivande psykoterapeuter. Charlotta Sjöstedt, som arbetat som vetenskapsjournalist i flera decennier, bestämde sig för att undersöka hur Freudtrogna de psykodynamiskt inriktade utbildningarna är. Hon granskade litteraturlistorna för utbildningarna som ges på universiteten i Lund, Stockholm och Göteborg.
Charlotta Sjöstedt kunde konstatera att den psykoanalytiska läran fortfarande är vid liv. Mest Freudtrogen är utbildningen i Göteborg. Där finns nio böcker av Freud själv med på litteraturlistan. Den första boken är Drömtydning från år 1900.
–Den är fylld av absurditeter. Det går inte att utvinna någon som helst pålitlig kunskap ur hans drömtydningar, säger Charlotta Sjöstedt och påminner om de stora mängderna forskning som visar hur lätt det är att manipulera människor.
Den ansvarige för utbildningen vid Göteborgs universitet, psykologen Anders Wellsmo, blir intervjuad i boken och berättar att Freuds verk värderas högt.
”Freud är den som har tänkt mest och skrivit bäst om människans villkor och grundförutsättningarna för människans relaterande och förhållande till sig själv och andra”, säger han.
På teorikursen läser studenterna originaltexter av Freud och examinationsformen är att de ska skriva om fyra av böckerna. Två ska vara sådana som studenterna uppfattar som högsta relevanta för människans villkor i dag.
Anders Wellsmo menar att det omedvetna har stor inverkan på våra liv.
”Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom innebär så att säga att leva falskt i den bemärkelsen att man inte är medveten om hur de inre drivkrafterna för ens liv gestaltar sig”, förklarar han i boken.
Samtidigt har inte Anders Wellsmo några invändningar mot KBT, även om han tycker att den behandlingen förminskar komplexiteten i patienternas problem.
”Om en patient som söker sig till en vårdcentral lider väldigt mycket av psykiatriska symtom, men inte är i ett stort behov av att förstå sig själv, då är det helt konfliktfritt för mig att den patienten ges en symtominriktad behandling. Det är till och med lämpligt.” säger han i boken.
Charlotta Sjöstedt menar att det finns en pågående ideologisk strid mellan två läger. I det ena lägret finns Freuds arvtagare och i det andra företrädare för modernare terapeutiska inriktningar.
-Den ideologiska striden är ett hinder för psykiatrins utveckling. Se på övriga vårdområden, det kan handla om allt från ortopedi till diabetes. Där finns en enighet om att ställa diagnoser och ge behandlingar med bäst evidens, liksom det finns en enighet om hur vetenskaplig evidens ska värderas. Inom psykiatrin går mycket energi åt till att kriga. Tänk också på hur det blir för patienterna när det finns olika uppfattningar om patientens problem i en personalgrupp och hur dessa ska behandlas, säger hon.
I boken intervjuas även Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet. Han är inriktad på KBT men uppskattar utvecklingen med psykodynamiska behandlingar som närmar sig KBT, där terapeuten är mer aktiv och följer en manual.
Traditionell psykodynamisk långtidsterapi anser han däremot behöver fasas ut från den offentligt finansierade vården, i den mån den ännu existerar.
”Jag har svårt att se poängen i att behandla någon i flera år om det fungerar på några månader. Det går inte att försvara samhällsekonomiskt och det är svårt att motivera utifrån evidensläget”, säger han i boken.
Charlotta Sjöstedt fokuserar i bokens inledande kapitel på ett patientfall där vården stod för psykodynamisk terapi, trots att det inte finns vetenskapligt stöd för sådan behandling vid de aktuella diagnoserna.
-Det finns evidensbaserade metoder, men de används inte i tillräcklig utsträckning. Brist på personal med rätt kompetens är en orsak, och där har lärosätenas utbildningar betydelse, men det finns också ett ideologiskt motstånd mot att ställa diagnoser och att använda evidensbaserade metoder, säger hon.
Fakta:
Charlotta Sjöstedt har arbetat som vetenskapsjournalist under flera decennier. Sedan år 2013 har hon haft en anställning som kommunikatör för nationella kvalitetsregistret. Hon har skrivit boken på sin lediga tid.
Fakta:
Tolv lärosäten har tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen. Fem lärosäten utbildar i KBT: Högskolan Evidens, Karolinska Institutet, Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi och Uppsala universitet.
Två lärosäten utbildar i psykodynamisk terapi: Ericastiftelsen och Ersta Sköndal Bräcke Högskola.
Fyra utbildar i både KBT och psykodynamiska terapi men i skilda spår: Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet och Umeå universitet.
SAPU sticker ut med ett integrerat program.