• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » »Forskningen visar hur tokig diagnosuppdelningen är«

»Forskningen visar hur tokig diagnosuppdelningen är«

1 september 2020 publicerad av Peter Örn

– Det finns ett slags humbug i manualernas stora antal av olika psykiatriska diagnoser, vilket också genetiken visar. Det säger Fredrik Svenaeus, professor vid Södertörns högskola.

Miljöfaktorn behöver inte hamna i skuggan till följd av framstegen inom psykiatrisk genetik. Inte heller den drabbades egna upplevelser och tankar kring sin sjukdom, den fenomenologiska aspekten. Kanske tvärtom. Det tror Fredrik Svenaeus, filosof och författare till flera böcker om bland annat synen på diagnoser och sjukdomars mening utifrån ett fenomenologiskt perspektiv.

Fredrik Svenaeus

Han är mycket kritisk till den – som han själv uttrycker det – »överdrivet finmejslade psykiatriska diagnostiken«.

– Diagnosmanualerna har varit upptagna med att hitta distinkta diagnoser, men är det något som den psykiatriska genetiska forskningen verkligen visar så är det hur tokig den uppdelningen är, säger han.

Att forskningen har kunnat visa att det är en stor mängd gener som var och en bidrar till en liten ökning av sårbarheten för psykisk sjukdom, och att det dessutom finns en betydande genetisk överlappning mellan olika diagnoser, vittnar om att de flesta bär på en sårbarhet i någon utsträckning.

– Det illustrerar att psykiska sjukdomar är dimensionella inte kategoriska, och att vi alla i någon grad är deprimerade, ångestdrivna och kanske psykotiska, säger Fredrik Svenaeus.

Leder framstegen inom psykiatrisk genetik till att nuvarande klassificeringssystem blir obsolet, att det kanske handlar om några få kluster av sjukdomar, innebär det inte att patientens egna upplevelser blir mindre viktiga, tror han.

– Ska vi kunna hjälpa patienter måste vi fortfarande förstå mer om deras livssituation, vad de känner, tänker och upplever.

Beteendegenetiken visar dessutom att det även finns biologiska förklaringar till en rad positiva och livsnödvändiga egenskaper.

– Vi kommer att hitta genetiska förklaringar till kreativitet, empati och andra egenskaper som vi verkligen behöver. Det är en viktig aspekt och den finns inte med på samma sätt vid somatisk genetik, säger Fredrik Svenaeus.

Men den nya kunskap som psykiatrisk genetik genererar kommer inte att leda till att även diagnosmanualer såsom DSM förändras. Åtminstone inte inom en överskådlig tid, tror han.

– Får vi biomarkörer för olika psykiatriska diagnoser, och kan ställa diagnos med hjälp av ett blodprov, så kan det verkligen leda till att diagnosmanualerna förändras. Men det som är mest slående just nu är hur lite man vet om hur och varför generna kan leda till psykisk sjukdom, säger Fredrik Svenaeus.

Generna kommer, oavsett den psykiatriska genetikens framsteg, förmodligen att bara kunna förklara en begränsad del av etiologin. Miljöfaktorernas betydelse kvarstår.

– Man vet fortfarande väldigt lite om vilka faktorer det handlar om. Det tycks i ganska liten utsträckning handla om föräldrar och uppväxt, utan snarare om slumpmässiga händelser i livet och mer övergripande kulturfaktorer. När man alltmer förstår hur stor andel av orsakerna som kan tillskrivas miljöfaktorer borde det också leda till ett mycket större intresse för att studera vilka dessa egentligen är, säger Fredrik Svenaeus.

Fler artiklar

  • Psykiatrisk genetik utmanar synen på sjukdom
  • »Feltolkning av betydelsen det största hotet«
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

30 maj 2023

Reply on Twitter Retweet on Twitter Like on Twitter Twitter

Nyheter

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

Hon blev årets digitala psykolog

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in