• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » »Forskningen visar hur tokig diagnosuppdelningen är«

»Forskningen visar hur tokig diagnosuppdelningen är«

1 september 2020 publicerad av Peter Örn

– Det finns ett slags humbug i manualernas stora antal av olika psykiatriska diagnoser, vilket också genetiken visar. Det säger Fredrik Svenaeus, professor vid Södertörns högskola.

Miljöfaktorn behöver inte hamna i skuggan till följd av framstegen inom psykiatrisk genetik. Inte heller den drabbades egna upplevelser och tankar kring sin sjukdom, den fenomenologiska aspekten. Kanske tvärtom. Det tror Fredrik Svenaeus, filosof och författare till flera böcker om bland annat synen på diagnoser och sjukdomars mening utifrån ett fenomenologiskt perspektiv.

Fredrik Svenaeus

Han är mycket kritisk till den – som han själv uttrycker det – »överdrivet finmejslade psykiatriska diagnostiken«.

– Diagnosmanualerna har varit upptagna med att hitta distinkta diagnoser, men är det något som den psykiatriska genetiska forskningen verkligen visar så är det hur tokig den uppdelningen är, säger han.

Att forskningen har kunnat visa att det är en stor mängd gener som var och en bidrar till en liten ökning av sårbarheten för psykisk sjukdom, och att det dessutom finns en betydande genetisk överlappning mellan olika diagnoser, vittnar om att de flesta bär på en sårbarhet i någon utsträckning.

– Det illustrerar att psykiska sjukdomar är dimensionella inte kategoriska, och att vi alla i någon grad är deprimerade, ångestdrivna och kanske psykotiska, säger Fredrik Svenaeus.

Leder framstegen inom psykiatrisk genetik till att nuvarande klassificeringssystem blir obsolet, att det kanske handlar om några få kluster av sjukdomar, innebär det inte att patientens egna upplevelser blir mindre viktiga, tror han.

– Ska vi kunna hjälpa patienter måste vi fortfarande förstå mer om deras livssituation, vad de känner, tänker och upplever.

Beteendegenetiken visar dessutom att det även finns biologiska förklaringar till en rad positiva och livsnödvändiga egenskaper.

– Vi kommer att hitta genetiska förklaringar till kreativitet, empati och andra egenskaper som vi verkligen behöver. Det är en viktig aspekt och den finns inte med på samma sätt vid somatisk genetik, säger Fredrik Svenaeus.

Men den nya kunskap som psykiatrisk genetik genererar kommer inte att leda till att även diagnosmanualer såsom DSM förändras. Åtminstone inte inom en överskådlig tid, tror han.

– Får vi biomarkörer för olika psykiatriska diagnoser, och kan ställa diagnos med hjälp av ett blodprov, så kan det verkligen leda till att diagnosmanualerna förändras. Men det som är mest slående just nu är hur lite man vet om hur och varför generna kan leda till psykisk sjukdom, säger Fredrik Svenaeus.

Generna kommer, oavsett den psykiatriska genetikens framsteg, förmodligen att bara kunna förklara en begränsad del av etiologin. Miljöfaktorernas betydelse kvarstår.

– Man vet fortfarande väldigt lite om vilka faktorer det handlar om. Det tycks i ganska liten utsträckning handla om föräldrar och uppväxt, utan snarare om slumpmässiga händelser i livet och mer övergripande kulturfaktorer. När man alltmer förstår hur stor andel av orsakerna som kan tillskrivas miljöfaktorer borde det också leda till ett mycket större intresse för att studera vilka dessa egentligen är, säger Fredrik Svenaeus.

Fler artiklar

  • Psykiatrisk genetik utmanar synen på sjukdom
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • »Feltolkning av betydelsen det största hotet«

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Dags att bryta tystnaden

Systemfel att doktorander inte vågar berätta om sin arbetsmiljö, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Jag försöker få fram det mänskliga”

Psykologen Magnus Ringborg är aktuell med flera offentliga skulpturer.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

Solstickepriset till Christina Renlund

“Ledningen har misslyckats”

Uppgifter: Uppsala universitet startar utredning om Emily Holmes

Nationalkommittén för psykologi utreder uppgifterna om professor Emily Holmes

“Är arbetsmiljön verkligen orsaken till dåliga chefer?”

Ukrainsk psykolog vann Olof Palme-priset

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in