Psykologer har ett helhetsperspektiv och psykologisk kunskap kommer förmodligen att bli en allt viktigare del inom psykiatrisk genetik.
Den allt intensivare forskningen inom psykiatrisk genetik innebär både hot och möjligheter. Det anser Erik Andersson, psykolog och ordförande i Sveriges kliniska psykologers förening. Vid sidan av sitt kliniska arbete undervisar han bland annat på psykologprogrammet vid Karolinska institutet.
– Det största hotet är nog att människor feltolkar betydelsen av den här forskningen, som att det enkom handlar om medicinsk forskning i syfte att hitta nya läkemedel, säger Erik Andersson.
Han tror att framstegen inom psykiatrisk genetik på sikt kan bidra till nya psykologiska interventioner och att de kanske kan göras tidigare än i dag.
– Skulle man exempelvis hitta genetiska uppsättningar som gör att arbetsminnet fungerar sämre i tidig ålder, och kunna koppla det till ökad risk för schizofreni senare i livet, kan det i teorin innebära en möjlighet att psykologiska interventioner innan vi ser symtom, säger han.
En vanlig missuppfattning som Erik Andersson möter är att psykologiska interventioner inte ger några resultat om det finns en hög grad ärftlighet bakom sjukdomen.
– Ta exempelvis OCD, där utfallet av psykologisk behandling inte påverkas nämnvärt bara för att det finns en hög grad av ärftlighet säger Erik Andersson.
Däremot kan patienter skilja sig åt väldigt mycket, vilket psykologer vet genom det kliniska arbetet. Bland annat därför borde psykologisk kompetens ingå i den genetiska forskningen, anser han.
– Risken är inte att vi får ett alltför biologiskt synsätt till följd av framstegen inom psykiatrisk genetik, utan att synsättet blir för snävt kring att bara handla om genetikens bidrag till olika DSMdiagnoser.
Psykologer är väl rustade för att både förstå och använda den nya kunskap som forskningen inom psykiatrisk genetik genererar, anser Erik Andersson.
– Vi har ett helhetsperspektiv och dessutom avancerade kunskaper i biologisk och kognitiv psykologi, utvecklingspsykologi, vetenskaplig metod etcetera. Jag hoppas verkligen att psykologer i framtiden kan börja ta till sig mer från detta forskningsfält även i dagligt kliniskt arbete, säger han.
