• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · ”Smält ihop hälsoinsatser med skolinsatser”

”Smält ihop hälsoinsatser med skolinsatser”

27 augusti 2020 publicerad av Peter Örn

Interventioner som Skolfam borde smältas ihop med mer hälsoinriktade interventioner som exempelvis Hälsofam. Det skulle stärka insatserna för att undvika psykisk ohälsa senare i livet bland särskilt utsatta barn, visar psykolog Rikard Tordön i en doktorsavhandling.

Rikard Tordön Foto: Ulrik Svedin

Att misslyckas i skolan är den starkaste faktorn bakom psykisk ohälsa senare i livet. Bland barn i social heldygnsvård såsom familjehem är andelen som inte når behörighet till gymnasiet hela 40 till 45 procent.

– Det är barn som dels upplevt svåra omständigheter innan placeringen, till exempel misshandel och övergrepp dels ofta upplever en stor oro under placeringen. Det kan gälla syskon eller de biologiska föräldrarna som kanske missbrukar eller avtjänar fängelsestraff, säger Rikard Tordön.

Rikard Tordön har sedan han blev klar med psykologprogrammet år 2008 främst arbetat med skolgången för barn i social heldygnsvård med arbetsmodellen Skolfam. I Skolfam-team samarbetar psykologer specialpedagoger och socialsekreterare för att hjälpa barn i social heldygnsvård att lyckas bättre i skolan. Teamen finns i dag i ett tjugotal kommuner.

– Skolfam är i dag den mest utvärderade interventionen i Sverige för dessa barns skolresultat, säger Rikard Tordön.

Nu visar Rikard Tordön i en doktorsavhandling vid Linköpings universitet att insatser som Skolfam förvisso kan medföra att flera funktioner förbättras hos barnet, men som regel främst en viss typ av funktioner.

– Det verkar som om högre exekutiv funktion såsom matematik och intelligens förbättras mest medan funktioner som avkodning av ord och bokstäver inte förbättras på samma sätt. Inte heller känslomässigt påverkade funktioner till exempel vardagligt beteende eller psykosociala symtom förbättras, säger han.

För att lyckas i skolan behövs en kombination av mer exekutiva funktioner och andra funktioner. En förklaring till resultatet kan vara att interventioner som Skolfam främst är fokuserade på skolförutsättningar, tror Rikard Tordön, och inte de hälsomässiga problem som barnen kanske har. Det finns modeller för multiprofessionella hälsoundersökningar för dessa barn, bland annat Hälsofam i Region Uppsala.

– Interventioner som Skolfam borde smältas ihop med mer hälsoinriktade interventioner som exempelvis Hälsofam, med hälsoscreening och adekvata hälsoinsatser, för att hitta de starkaste skyddsfaktorerna och hjälpa barnen långsiktigt. Det är inte etiskt försvarbart att omhänderta barn om vi inte kan erbjuda ett bättre föräldraskap än vad barnen får om de stannar hos sina biologiska föräldrar, säger Rikard Tordön.

Ett intressant bifynd i Rikard Tordöns forskning var andelen icke-binära och icke-heterosexuella bland unga vuxna som växer upp i samhällsvård.

– Bland dessa var det tre gånger vanligare att de uppgav icke-binär könstillhörighet och 30 procent uppgav icke-heterosexuell läggning. Varför det är så vanligt bland samhällsvårdade unga vuxna har jag inget svar på, men vi vet att de tyvärr har högre risk för psykisk ohälsa, säger han.

Titeln på avhandlingen är Health Experienced Support and School Performance among Children in Out-of-home care.

Rikard Tordön ska den 2 september samtala om barn i samhällsvård och elever särskilt utsatta för hälsorisker, då Barnafrid ger en digital och kostnadsfri introduktion till programmet Våld mot barn. Det sker inom ramen för den första digitala träffen med ett nytt nationellt nätverk för elevhälsan som Barnafrid lanserar i september.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

»Terapeutisk relation viktig även vid internet-PDT«

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer