Interventioner som Skolfam borde smältas ihop med mer hälsoinriktade interventioner som exempelvis Hälsofam. Det skulle stärka insatserna för att undvika psykisk ohälsa senare i livet bland särskilt utsatta barn, visar psykolog Rikard Tordön i en doktorsavhandling.
Att misslyckas i skolan är den starkaste faktorn bakom psykisk ohälsa senare i livet. Bland barn i social heldygnsvård såsom familjehem är andelen som inte når behörighet till gymnasiet hela 40 till 45 procent.
– Det är barn som dels upplevt svåra omständigheter innan placeringen, till exempel misshandel och övergrepp dels ofta upplever en stor oro under placeringen. Det kan gälla syskon eller de biologiska föräldrarna som kanske missbrukar eller avtjänar fängelsestraff, säger Rikard Tordön.
Rikard Tordön har sedan han blev klar med psykologprogrammet år 2008 främst arbetat med skolgången för barn i social heldygnsvård med arbetsmodellen Skolfam. I Skolfam-team samarbetar psykologer specialpedagoger och socialsekreterare för att hjälpa barn i social heldygnsvård att lyckas bättre i skolan. Teamen finns i dag i ett tjugotal kommuner.
– Skolfam är i dag den mest utvärderade interventionen i Sverige för dessa barns skolresultat, säger Rikard Tordön.
Nu visar Rikard Tordön i en doktorsavhandling vid Linköpings universitet att insatser som Skolfam förvisso kan medföra att flera funktioner förbättras hos barnet, men som regel främst en viss typ av funktioner.
– Det verkar som om högre exekutiv funktion såsom matematik och intelligens förbättras mest medan funktioner som avkodning av ord och bokstäver inte förbättras på samma sätt. Inte heller känslomässigt påverkade funktioner till exempel vardagligt beteende eller psykosociala symtom förbättras, säger han.
För att lyckas i skolan behövs en kombination av mer exekutiva funktioner och andra funktioner. En förklaring till resultatet kan vara att interventioner som Skolfam främst är fokuserade på skolförutsättningar, tror Rikard Tordön, och inte de hälsomässiga problem som barnen kanske har. Det finns modeller för multiprofessionella hälsoundersökningar för dessa barn, bland annat Hälsofam i Region Uppsala.
– Interventioner som Skolfam borde smältas ihop med mer hälsoinriktade interventioner som exempelvis Hälsofam, med hälsoscreening och adekvata hälsoinsatser, för att hitta de starkaste skyddsfaktorerna och hjälpa barnen långsiktigt. Det är inte etiskt försvarbart att omhänderta barn om vi inte kan erbjuda ett bättre föräldraskap än vad barnen får om de stannar hos sina biologiska föräldrar, säger Rikard Tordön.
Ett intressant bifynd i Rikard Tordöns forskning var andelen icke-binära och icke-heterosexuella bland unga vuxna som växer upp i samhällsvård.
– Bland dessa var det tre gånger vanligare att de uppgav icke-binär könstillhörighet och 30 procent uppgav icke-heterosexuell läggning. Varför det är så vanligt bland samhällsvårdade unga vuxna har jag inget svar på, men vi vet att de tyvärr har högre risk för psykisk ohälsa, säger han.
Titeln på avhandlingen är Health Experienced Support and School Performance among Children in Out-of-home care.
Rikard Tordön ska den 2 september samtala om barn i samhällsvård och elever särskilt utsatta för hälsorisker, då Barnafrid ger en digital och kostnadsfri introduktion till programmet Våld mot barn. Det sker inom ramen för den första digitala träffen med ett nytt nationellt nätverk för elevhälsan som Barnafrid lanserar i september.
