Nu inleds en omfattande studie om hur pandemin och olika länders restriktioner påverkar den psykiska hälsan på lång sikt.
I sju länder, Sverige, Island, Norge, Danmark, Estland, England och USA, har nu parallella studier inletts om hur pandemin påverkar den psykiska hälsan på lång sikt. Deltagarna i studien ska följas under själva covid-19-pandemin och ytterligare fem år. 
I Sverige inhämtas information genom dels regelbundna enkäter, dels utdrag ur nationella register såsom Patientregistret och Läkemedelsregistret. Liknande datainsamlingar görs i de andra deltagarländerna.
Genom samarbetet hoppas forskarna få en samlad bild av både synliga hälsoeffekter och mer dolda effekter som stress, oro, rädsla, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Eftersom studien görs i form av parallellprojekt i flera länder, med olika restriktioner under pandemin, hoppas forskarna också få en bild av hur olika typer av restriktioner påverkar den psykiska hälsan på kort och lång sikt.
I Sverige kan alla över 18 år delta i studien, som fått namnet Omtanke2020.
”Det finns en fördel med att bjuda in alla som vill, inte minst att vi snabbt når ut brett för att samla in jämförbara data som kan visa ett nuläge. Senare kommer vi att kunna använda registerutdragen för att kunna vikta resultaten så att de ger en representativ bild av befolkningen” säger Anna Kähler, forskare vid Karolinska institutet och projektledare för Omtanke 2020, i ett pressmeddelande.
Ett viktigt syfte med studien är att resultaten ska bidra till en bättre beredskap inför kommande pandemier och andra samhällskriser.
