• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Pålitligheten med hjärnavbildning ifrågasätts

Pålitligheten med hjärnavbildning ifrågasätts

11 juni 2020 publicerad av Peter Örn

Hjärnavbildning för att studera känslor och tankar kanske inte alls är så pålitligt som forskare trott, visar en granskning. Återkommande undersökningar visar sällan samma mönster i hjärnaktiviteten.  

Med en avancerad teknik, funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), kan psykologiforskare översätta hjärnans affektiva och kognitiva funktioner till tredimensionella bilder. Aktiviteten registreras i form av ökat blodflöde och syresättning till vissa regioner i hjärnan. Det publiceras ständigt nya psykologistudier som bygger på tekniken, men nu visar en granskning att fMRI kanske inte alls är något pålitligt verktyg för att dra slutsatser på individnivå om en persons hjärnaktivitet över tid.

Det är några av de mest aktiva forskarna inom fMRI-området som själva granskat tidigare publicerade studier, totalt 56 studier inkluderande 90 experiment. Metaanalysen leddes av Ahmad Hariri, professor i psykologi och neurovetenskap, vid Duke University i USA. Resultaten visade bland annat att aktiviteten i en viss region vid ett mättillfälle hos en och samma individ sällan ser likadan ut vid ett nytt mättillfälle.

Forskarna studerade även data från det amerikanska The Human Connectome Projekt, ett konsortium som samlar en stor mängd information om hjärnans struktur och funktion. Korrelationen mellan test av hjärnfunktion som gjordes med fyra månaders mellanrum på en och samma individ visade sig svag för sex av sju variabler. Den sjunde, som gällde att processa språk, visade en måttlig korrelation mellan de två mättillfällena.

De tittade även på data som insamlats inom ramen för den så kallade The Dunedin Study på Nya Zealand, för 20 personer som genomgått uppgiftsbaserade fMRI-undersökningar med två eller tre månaders mellanrum. Återigen var korrelationen i resultaten svag mellan de två mättillfällena.

Professor Ahmad Hariri har själv använt fMRI i en långtidsstudie med 1 300 studenter vid Duke University, och kombinerat hjärnavbildning, genetik och psykologiska bedömningar för att hitta biomarkörer för skillnader i tänkande och emotioner mellan individer. Syftet har bland annat varit att öka förståelse för varför vissa kan uppleva trauman utan att drabbas av ptsd medan andra utvecklar ptsd. Nu uppger han själv i en artikel på universitetets hemsida att studien inte kan fullföljas på det sätt som det var tänkt: ”Vi kan scanna samma 1 300 studenter åter igen och vi kommer inte att se samma mönster”, förklarar han.

En tänkbar lösning för att öka pålitligheten, reliabiliteten, med den här metoden vore att använda fMRI under en längre tid vid undersökningen, kanske under en hel timma eller längre i stället för under fem minuter. Och fMRI kombinerat med uppgifter för den som studeras är med nuvarande användning fortfarande en bra metod för att studera hjärnaktivitet på gruppnivå, anser Ahmad Hariri.

Studien What Is the Test-Retest Reliability of Common Task-Functional MRI Measures? New Empirical Evidence and a Meta-Analysis är publicerad i Psychological Science.

Fler artiklar

  • "Du måste träna rätt hjärnvågor"
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Proffs på placebo

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in