• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Forskning · Pålitligheten med hjärnavbildning ifrågasätts

Pålitligheten med hjärnavbildning ifrågasätts

11 juni 2020 publicerad av Peter Örn

Hjärnavbildning för att studera känslor och tankar kanske inte alls är så pålitligt som forskare trott, visar en granskning. Återkommande undersökningar visar sällan samma mönster i hjärnaktiviteten.  

Med en avancerad teknik, funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), kan psykologiforskare översätta hjärnans affektiva och kognitiva funktioner till tredimensionella bilder. Aktiviteten registreras i form av ökat blodflöde och syresättning till vissa regioner i hjärnan. Det publiceras ständigt nya psykologistudier som bygger på tekniken, men nu visar en granskning att fMRI kanske inte alls är något pålitligt verktyg för att dra slutsatser på individnivå om en persons hjärnaktivitet över tid.

Det är några av de mest aktiva forskarna inom fMRI-området som själva granskat tidigare publicerade studier, totalt 56 studier inkluderande 90 experiment. Metaanalysen leddes av Ahmad Hariri, professor i psykologi och neurovetenskap, vid Duke University i USA. Resultaten visade bland annat att aktiviteten i en viss region vid ett mättillfälle hos en och samma individ sällan ser likadan ut vid ett nytt mättillfälle.

Forskarna studerade även data från det amerikanska The Human Connectome Projekt, ett konsortium som samlar en stor mängd information om hjärnans struktur och funktion. Korrelationen mellan test av hjärnfunktion som gjordes med fyra månaders mellanrum på en och samma individ visade sig svag för sex av sju variabler. Den sjunde, som gällde att processa språk, visade en måttlig korrelation mellan de två mättillfällena.

De tittade även på data som insamlats inom ramen för den så kallade The Dunedin Study på Nya Zealand, för 20 personer som genomgått uppgiftsbaserade fMRI-undersökningar med två eller tre månaders mellanrum. Återigen var korrelationen i resultaten svag mellan de två mättillfällena.

Professor Ahmad Hariri har själv använt fMRI i en långtidsstudie med 1 300 studenter vid Duke University, och kombinerat hjärnavbildning, genetik och psykologiska bedömningar för att hitta biomarkörer för skillnader i tänkande och emotioner mellan individer. Syftet har bland annat varit att öka förståelse för varför vissa kan uppleva trauman utan att drabbas av ptsd medan andra utvecklar ptsd. Nu uppger han själv i en artikel på universitetets hemsida att studien inte kan fullföljas på det sätt som det var tänkt: ”Vi kan scanna samma 1 300 studenter åter igen och vi kommer inte att se samma mönster”, förklarar han.

En tänkbar lösning för att öka pålitligheten, reliabiliteten, med den här metoden vore att använda fMRI under en längre tid vid undersökningen, kanske under en hel timma eller längre i stället för under fem minuter. Och fMRI kombinerat med uppgifter för den som studeras är med nuvarande användning fortfarande en bra metod för att studera hjärnaktivitet på gruppnivå, anser Ahmad Hariri.

Studien What Is the Test-Retest Reliability of Common Task-Functional MRI Measures? New Empirical Evidence and a Meta-Analysis är publicerad i Psychological Science.

Fler artiklar

  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn
  • Förståelse av kön måste baseras på fakta
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer